.

Oj, oj, vilken bakfylla...

Nästan ett SM-guld - Miraklet i Karlstad hösten 1989: Del 2

Man brukar säga att den som glömmer bort sin historia är dömd att återuppleva den på nytt. Jag föddes den legendariska hösten 1970 och har av naturliga skäl därför inga minnen från den hösten. I stället kom jag att bevittna min allra första match på Söderstadion tre år senare. Jag minns inte vilka vi lirade mot eller hur matchen slutade men vad jag minns är att jag ägnade mig åt leken - "bestiga Södras läktare" - Jag sprang upp och nedför betongläktaren på Södra och upplevde väl antagligen ”bergsklättring” på Södra som mer upphetsande än det som utspelade sig nere på fotbollsplanen.

1970 spelade Bajen i klassiskt gult och svart och hade spelare som Janne Sjöström, Kenta Ohlsson och Ronnie Hellström som stor fixstjärnor på Söder. Våra tigerränder gjorde att vi laget unikt i svensk fotboll genom en makalös höst. Plötsligt började Hammarbys spel fungera och publik stämde upp i sång och skapade en ny och magisk känsla på Söderstadion. Året 1970 var Bajen nykomlingar i Allsvenskan och inledde på ett bedrövligt sätt. Efter halva säsongen hade Bajen lyckats skrapa ihop ynka 6 poäng. Vad som sedan inträffade har gått till historien som den historiska Bajen-hösten. Under hösten spelade Bajen fantastiskt med 11 raka matcher i rad utan förlust och landade slutligen på en 5:e plats. Därmed hade en grönvit era med 19 raka säsonger i Allsvenskan tagit sin början.

Låt oss kliva framåt i tiden.

Jag växte upp i Tyresö när jag som en dag vid 10 års ålder 1981 kände en märklig dragningskraft till Söderstadion. Föga anar bajarna vad som väntar runt knuten kröken året efter. Under 1981 kommer Stefan Magnusson att bilda Bajen Fans efter att supportrarna på sektion E1 året före varit inblandat i diverse negativa förseelser på läktarna, och ett alltför kraftfullt supande på bussresorna gjort ett resorna hade stoppats.

Före 1981 hade min farsa som jag sagt vad tagit med mig på Söderstadion. Och under andra halvan av 1970-talet fick jag följa med vid ytterligare ett flertal tillfällen på Söderstadion. Men jag kände inte att det som utspelade sig på fotbollsplanen berörde mig nämnvärt. Men våren 1981 när jag var 10 år börjar en märklig känsla bubbla upp inom mig. En inre röst sade åt mig att jag skulle bege mig till Söderstadion. Sagt och gjort! Jag satte mig på buss 802 från Granängsringen i Tyresö. När jag kommer in till stan och Skanstull (vid den tidpunkten stannade bussarna från Tyresö vid Ringvägen) satte jag mig på tricken på väg söderut upp mot Gullmarsplan. Jag minns att jag under den korta färden upp mot Gullmarsplan upplevde en intensiv känsla av spänning och högtidlighet inför matchen mot IFK Norrköping. Den sköna men samtidigt många gånger plågsamma vandringen med Bajen kom att inleddas för mig tisdagen den 25 maj.

Jag hade inte råd att köpa den lite dyrare klackbiljetten till sektion E1:a (nuvarande sektion K1), så jag valde att gå in på den betydligt billigare västra läktaren. Om sanningen skall fram vågade jag kanske inte heller ställa mig i klacken vid den här tidpunkten. Jag minns inte hur matchen mot "Peking" slutade däremot minns jag känslan av Söderstadion som mycket konkret och trolsk. Den första känslan av Söderstadion på allvar gjorde att jag vid ett ett antal tillfällen ytterligare året 1981 såg fler hemmamatcher. Jag minns att jag hade en viss vördnad och respekt inför E1:an och vår klack. Samtidigt hade jag också en skräckblandad förtjusning, vilket gjorde att jag under större delen av 1981 inte riktigt vågade närma mig E1:an. I stället satt jag under sommaren på Västra och  njöt på avstånd av det oerhörda draget i klacken. Jag minns det hos mig hela tiden fanns en dragningskraft till klacken. När det senare under hösten plötsligt gavs en möjlighet för mig att ställa mig i klacken tog jag den.

JAG UPPLEVER KLACKEN FÖR FÖRSTA GÅNGEN I LIVET

När man gör någonting för första gången i livet är känslan alltid mycket speciell och ingenting känns likadant som den allra första gången. Så var det också med känslan som jag fick när jag första gången stod i vår klack. Bakgrunden till att jag hamnade på E1:an hade sin upprinnelse i att min farsa några år tidigare hade träffat en tjej som hade en syrra på 17 år som var en uttalad bajare och hängde i klacken. Och hon åkte också på bortamatcher. Flera gånger under våren och sommaren 1981 hade den här tjejen berättat den ena historien värre och tokroligare än den andra för mig om hur det var att stå på E1:an. Jag blev mäkta imponerad av över alla hennes beskrivningar vilket hon naturligtvis lade märke till. Så en dag i augusti frågade tjejen om jag inte hade lust att hänga med henne till Söderstadion för att uppleva känslan av att stå i klacken. Jag blev otroligt upprymd men samtidigt också lite nervös. Farsan däremot var eld och lågor och var mycket positivt till att hans son äntligen skulle få uppleva känslan av Söderstadion på riktigt allvar.

Jag minns ännu mina första känslor när jag klev upp för betongtrappen till E1:an. Det låg spänning och magi i luften. Jag var som sagt vad lite nervös och hade något av en skräckblandad förtjusning över att äntligen få gå uppför trappan till E1:an. När jag tar det sista trappsteget och kliveer ut på E1:an och ser ut över den gröna gräsmatten där nere och ser Södra läktaren på andra sidan där jag åtta år tidigare hade sprungit upp och ned för trapporna minns jag att det kändes mycket högtidligt. Väl uppe på E1:an får jag syn på klassiska lirare som Billy, Micke, Putte och Kenta nere på planen som i gröna träningsoveroler värmer upp inför matchen. Sekunden senare vrålar klacken: ”Vi vill se Bajen vinka, vi vill se Bajen vinka.” När våra spelare där nere sträcker upp sina händer i luften och vinkar upp mot klacken vänder jag mig sakta om och stirrar för första gången rätt upp i klacken och ett hav av grönvita flaggor, halsdukar och tröjor med Hammarbys underbara klubbmärke på bröstet möter min blick. Jag känner direkt  att jag har funnit mitt andra hem i livet! Inom bråkdelen av en sekund övergick min skräckblandade förtjusning till en exploderande känsla av välbefinnande. En 22-åriga era på E1:an (sedermera K1:an) innehållande lyckliga ögonblick, stor sorg och tragedi, och slutligen ett exploderande magiskt ögonblick av eufori söndagen den 21 oktober 2001, har tagit sin början.

DET MAGISKA ÅRET 1982

Under våren 1982 frågade syrran till farsans nya tjej om jag har lust att bli medlem i en nystartad supportergrupp som kallar sig för Bajen Fans. Under vintern mellan 1981 och 1982 hade hon gått med i en nystartad grupp som som heter Bajen Fans. Och självklart ville jag vara med i en grupp med ett sådant häftigt namn. Jag minns ännu den underbara känslan när jag fick mitt allra första medlemskort i handen. Det var ett vackert medlemskort i vitt och grönt. För att inte tala om mitt första Bajen fanzine. Det historiskt första numret av fanzinet även om jag kanske  inte fattade alla infallsvinklingar i artiklarna var det en mäktig känsla att hålla den glansiga grönvita tidningen i mina händer. Samtliga bilder liksom texten gick i grönt medan de lediga utrymmena i tidningen var vita. Framsidan av tidningen pryddes av en bild över vår enorma klack från Scaniarinken när vårt hockeylag genom en skön bortaseger över Södertälje SK med 5-3 tog sig till Elitserien. Ja, det var härliga tider!

När fotbollssäsongen kom igång inledde Bajen säsongen 1982 på ett bedrövligt sätt. Efter att halva säsongen hade spelats hade vi fem förluster, tre oavgjorda och endast tre segrar. Därför kom sommaruppehållet mycket lägligt för Bajen. När Allsvenskan drog igång efter VM-slutspelet i Spanien blev det så småningom ordning på spelet. Under andra halvan av säsongen tog Bajen 19 poäng av 22 möjliga och gjorde klubbens bästa insats i Allsvenskan dittills. Peter Gerhardsson och Ulf ”Uffe” Eriksson var två av lagets mest betydelsefulla spelare. I SM-slutspelet som följdes efter serien gjorde Bajen mycket bra ifrån sig och vi tog oss till den mytomspunna SM-finalen mot IFK Göteborg.

Jag kommer ihåg att storebrorsan och jag drog ut till Råsunda på Hösttderbyt mot AIK. Och Bajen fullkomligt pulveriserade sönder AIK och vann med 3-0 efter två mål av Peter Gerhardsson. SM-slutspelet i fotboll var ett nytt påfund 1982 och vi gick som tåget där och körde över Örgryte med sammanlagt 6-1 i kvartsfinalen. I semifinalen ställdes vi mot Elfsborg och åkte i den första matchen på en rejäl käftsmäll nere i Borås när vi förlorade med 3-1. Genom en mycket övertygande laginsats i returen hemma på Söderstadion vann vi med 3-0 och sammanlagt 4-3. Vi var därmed framme i SM-final. En liten rolig anekdot från returmatchen mot Elfsborg hemma på Söderstadion var att man hade placerat ut stolar mellan den Södra läktaren och innerplan.

I SM-finalen ställdes vi som bekant mot IFK Göteborg och lyckades besegra Uefa-cup vinnarna med 2-1 i den första matchen nere i Göteborg. Sedan tog det roliga slut för vår del. Det blev förlust i returen hemma på Söderstadion med 3-1 och Göteborg tog hand om guldet. En schysst sak är segerintervjuen med Thomas Wernerson innifrån Göteborgs omklädningsrum efter matchen när han menar att vi är bättre än vad Hamburg  var i Uefa-cup finalen. Åren efter SM-finalen är vi forsatt bra men någonstans markerar SM-finalen mot Göteborg på ett märkligt sätt änåd  början till slutet för vår första framgångsrika era.

När jag första gången ställde mig i klacken 1981 skulle jag under resterande delen av 1980-talet gå in för Hammarby med hull och hår och jag missade i princip inga hemmamatcher efter 1982. Ett antal klassiska spelare och årgångar av Hammarby, med flera kultmatcher under mitten av 1980-talet fick jag vara med om. Men så bra som vi var 1982 blev vi inte förrän början av det nyligen passaerade decenniet. Tyvärr slutade vår andra framgångsrika era på exakt samma sätt som efter våra fframgångar på 1980-talet. Efter 1982 inleddes en väg mot sportslig kollaps och ekonomiska bekymmer på gränsen till konkurs. Mer om det följer i del 3 av den här följetongen kallad: Miraklet i Karlstad hösten 1989.

På fredagskvällen bubblar det i blodet…

...Så inleds Nationalteaterns kultklassiker ”Livet är en fest” som är en tidslös beskrivning av den pulserande känslan som brukar infinna sig varje fredag när helgledigheten börjar göra sig påmind. ”Livet är en fest” är en klockren skildring av de högt uppskruvade förväntningarna som alltid föregår helgens vilda festande på fredagskvällen. Den här veckan har fredagsfesten förlagts till Söder. Alla sköna bajare med grönvita hjärtan är härmed inbjudna till helgens största röjarparty på Söderstadion.

En olycka kommer sällan ensam stämmer skrämmande bra in på vårt fotbollslag just nu. Skadebproblemen i vår trupp gör knappast någon lycklig. Det skulle möjligen vara våra konkurrenter som ler i mjugg och glädjer sig över vår just nu deformerade trupp. Konkurrenterna vädrar morgonluft och tror sig plötsligt ha större chans än vanligt att kunna rå på oss. Nämen, oj så fel de har! När flera av våra nyckelspelare dras med mer eller mindre allvarliga skador, samtidigt som Söders stora stjärna och vår kelgris Linus Hallenius, är avstängd blir det åter för ”Borken” och ”Blomman” att finna en ny och slagkraftig startelva till matchen mot Brage. Det gäller att hitta rätt spelare till rätt position där ute på plan och att få dem att harmonisera tillsammans med ”nya” lagkamrater ute på planen.

Det är just nu lättare att räkna upp namnen på vår skadade spelare än vad det är att nämna spelare i truppen som är friska. Följande spelare befinner sig just nu på den obehagligt långa listan över våra mer eller mindre skadade spelare:

• Rami Shaaban (har problem med ett ömmande knä.)
• Fredrik Söderström (allvarligt stukad fot.)
• Linus Hallenius (känner av baksidan av låret som ömmar.)
• Filip Bergman (har en vad som krämpar)
• Carlos Gaete Moggia (känner av en lårkaka som han fick i matchen mot Assyriska.)
• José Monteiro (har problem med ena axeln efter matchen mot ”Peking”.)
• Patrik Gerrbrand (bristning i baksidan av låret.)
• Monday James (har stora problem med ömmande fotleder.)

Motståndalaget i morgondagens match Brage är ett klassiskt lag och har som nykomlingar i Superettan inlett säsongen på ett överraskande bra sätt och befinner sig just nu på en 9:e plats. Därför tror jag att matchen inte blir en helt lätt uppgift för Hammarby. Men jag förväntar mig att vi skall kunna föra spelet och att vi möter Brage med samma höga press som vi satte på Assyriska. Jag hoppas vidare att vi lyckas behålla samma grundtrygghet i vår backlinje som vi visade upp mot Assyriska.

När Linus nu är frånvarande skall det bli intressant att få ett svar på hur värdefull han är för vårt spel. Alltså hur stort avbräck för vårt spel innebär det att Linus saknas mot Brage? Jag hoppas och tror att det kanske inte kommer att ha så stor betydelse i just den här matchen. Jag tror att vi kan få till ett bra anfallsspel även utan Linus, åtminstone mot ett sämre lag som Brage. Med flera skador utsätts nu vår trupp nu på hårda prov och det är upp till bevis nu huruvida vi har en lika bred trupp som ”Borken” och ”Blomman” ständigt har upprepat i intervjuer.

När Linus inte spelar vill jag se Tobias Holmqvist från start ihop med Sebastian Castro-Tello.

Då har vi kommit fram till den alltid lika delikata uppgiften att klura ut hur en slagkraftig startelva bör mönstras. Tro det eller ej men jag ser faktiskt några fördelar med att ”Borken” och ”Blomman” tvingas plocka in ersättare för våra skadade spelare. Nu kanske det aldrig är riktigt bra att vi hela tiden tvingas ställa upp med nya startelvor från match till match. Men det kan trots allt finnas fördelar med att spela med nya spelare och flytta om lite i laget. En positiv sak är till exempel att vi i den här matchen har möjlighet att testa spelare som normalt sett befinner sig i gränslandet mellan att ingå i startelvan eller att bli sittandes på bänken. Och är det i någon match en spelare som aspirerar på en plats i startelvan bör få chansen att visa prov på vad han kan är det mot ett sämre lag som Brage. Ur det perspektivet anser jag att det här är ett perfekt tillfälle för att låta Tobias Holmqvist ingå i startelvan.

Hammarbys trupp mot Brage

2. David Johansson

9. Sebastian Castro-Tello

10. Andreas Dahl

11. Freddy Söderberg

13. Isak Dahlin

14. Sebastian Bojassén

15. Petter Furuseth

16. Tobias Holmqvist

19. Vladica Zlojutro

18. Max Forsberg

20. Filip Bergman

22. Mauro Saez Jarpa

23. Maic Sema

26. Simon Helg

27. Valentino Pidré

30. George Moussan

40. Johannes Hopf

MÅLVAKT

Johannes Hopf gjorde en kanonmatch senast mot Assyriska och visade stor pondus när han självsäkert plockade ned höjdbollar och gjorde flera bra räddningar, varav en riktigt svettig sådan. Johannes var betydligt bättre i målet än vad Shaaban tidigare har varit i föregående Och så länge Rami är skadad är Hopf given i målet. Ja, för mig personligen skulle Johannes gärna få vakta målet resten av säsongen. Jag tror  vidare att Johannes i stor utsträckning bidrog till att vår backlinje för första gången den här säsongen såg trygg och stabil ut.

BACKAR

Kan Filip Bergman gå för fullt anser jag att han självskriven som högerinnerback. Filip gjorde en mycket bra insats mot Assyriska och spelade övertygande med flera fina brytningar och snabba uppspel. Likaså var Isak Dahlin en klippa längst bak och är också han självskriven som vänsterinnerback. Mauro Saez Jarpa såg väl inte helt övertygande ut mot Assyriska och var den spelare i vår backlinje som fortsatt såg darrig ut. Men jag anser trots det att han förtjänar förtroende att spela vänsterytterback från start. Jag tror att han kan göra en betydligt bättre match mot ett mer beskedligt motstånd. David Johannson blandar och ger den här säsongen och har mycket  kvar att bevisa. Men jag satsar trots allt på David som högerytterback mot Brage.

MITTFÄLTARE

Petter Furuseth anser jag vara lika självskriven i startelvan som Linus Hallenius (när han finns tillgänglig för spel). Petter gjorde mycket bra ifrån sig när han kom in mot Assyriska och bidrog till att vi fick ett bättre anfallsspel efter att Gate tvingats utgå på grund av skada. Petter får ta hand om vår högerkant även i den här matchen. Sebastian Bojassén såg en aningen seg ut i tisdags. Men frågan är om Bojassén är värd en ny chans mot Brage? Jag anser faktiskt inte det utan ser hellre att Freddy Söderberg tar plats i vårt centrala mittfält till vänster. Till höger om Freddy ser jag gärna att Andreas Dahl spelar om han har hunnit återhämta sig från hjärnskakningen han ådrog sig mot ”Peking”. I den matchen anser jag att Andreas gjorde en stabil insats. Betänk det faktum att han var inblandad i samtliga mål vilka alla tillkom på fasta situationer (hörna och straffspark). Jag är svag för Andreas och ser med glädje fram emot att han är tillbaka i vårt centrala mittfällt.

Simon Helg har vid mer än ett tillfälle visat att han spelar mycket bra ute på vänsterkanten. Troligtvis fick Simon starta på bänken mot Assyriska enbart på grund av ”Borkens” extremt taktiska defensiv. Vissa hävdar att Simon har en sämre defensiv jämfört med hans offensiv. Hur som helst bör vi i morgon utgå från en offensivare taktik med ett klassiskt 4-4-2 spel. Därför anser jag att Simon bör spela från start ute på vänsterkanten.

ANFALLARE

Sebastian Castro-Tello är den spelare i Hammarby som jag har kritiserat hårdast. Och ingen kan väl egentligen hävda att Castro-Tello före Assyriska matchen hade visat upp något direkt lysande spel. Castro-Tello har tveklöst varit ur form och han behövde en väckarklocka och jag gissar att det var därför han fick inleda matchen mot Assyriska på bänken. Helt rätt tänkt av ”Borken” där! När Castro-Tello kom in i den andra halvleken visade han upp ett spel som överglänser allt som han tidigare hade visat upp. I samband med vårt första mål spelade han ett fantastiskt väggspel ihop med Linus och hans djupledspassning till Linus höll högsta klass. Det var också glädjande och otroligt viktigt att Castro-Tello fick göra mål. Det var länge sedan sist!

I Linus frånvaro vill jag se Tobias Holmqvist på topp. ”Tobbe” har fått ytterst sporadisk med speltid hittills i år. Men när han har spelat har han gjort det bra. Och som jag tidigare påpekade; en spelare som befinner sig utanför en startelva match efter match måste vid något tillfälle få visa upp ett matchspel under en längre period än enbart i små korta inhopp. När Linus är borta i morgon är det därför ett ypperligt tillfälle för ”Tobbe” att visa upp sig på allvar inför hemmapubliken.

Tobias Holmqvist – Sebastin Castro-Tello

Simon Helg – Freddy Söderberg – Andreas Dahl – Petter Furuseth

Mauro Saez Jarpa – Isak Dahlin – Filip Bergman – David Johansson

Johannes Hopf

P.S. En mycket poetisk textrad i Nationalteaterns ”Livet är fest” lyder: ”Sen hängde vi i baren, drick min broder, drick…” Skål för Bajen - Vi ses i morgon alla sköna Söderbröder! D.S.

Söder i mitt hjärta: En ny skön Bajen-låt

Lyssna på låten här!

10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, 0… Öka takten sista kvarten – Tidaholm!!!

Våra killar har hittills i år inte alltid varit med i matcherna från start. Allra tydligast syntes detta mot ”Peking” där våra killar närmast verkade skärrade av den höga press som ”Peking” satte på våra mittfältare. Inför matchen mot Assyriska märktes det att ”Borken” hade klurat ordentligt på vad som tidigare har fattats i spelet. Svaret har varit uppenbart: Vi har helt enkelt haft ett alltför svagt defensivt spel. Ett stabilt lagbygge bygger man vanligtvis utifrån en stark defensiv vilket före matchen mot Assyriska har lyst med sin totala frånvaro. Fram till i går hade vår backlinje och vårt innermittfält vid ett flertal tillfällen sett minst sagt loja ut med ett alltför statiskt försvarsspel. Åtta insläppta mål på fyra matcher talar också sitt tydliga språk. "Borken" och "Blomman" var helt enkelt tvingade att  ta till ett radikalt nytt grepp för att få ordning på vårt försvarsspel. Därav den extremt defensiva uppställningen med Linus ensam på topp.

Med Linus Hallenius ensam i vårt anfall såg det defensiva spelet för första gången den här säsongen  riktigt stabilt ut. Nu kom diverse skador att rycka sönder vårt spel i andra halvlek vilket kanske var tur den här gången, (ja inte skadorna direkt, men spelförändringarna och den taktiska uppställningen.) "Borken” nödgades att återgå till ett traditionellt 4-4-2 spel. Och skulle det visa var det som slutligen fällde avgörandet till vår fördel under den sista kvarten när målen började rulla in. Hammarby vann mot Assyriska med klara 3-0. En riktigt skön revansch för våra killar efter den nedriga förlustmatchen mot ”Peking”.

FÖRSTA HALVLEK

Våra killar gick direkt på tårna i den här matchen och visade en fighterinställning med erövrade bollar  högt upp i planen. Med ett fint kortpassningsspel rullade Bajen upp Assyriska försvar på ett fantastiskt sätt i slutet av första halvlek och visade intentioner i spelet som lovar mycket gott inför fredagens match mot nykomlingarna Brage. Våra killar pressade Assyriskas högt upp i planen med en defensiv 4-5-1 uppställning. Det innebar samtidigt att vi inte fick mycket uträttat framåt i den första halvleken. Våra målchanser i första halvlek var lätträknade och Linus överarbetade ofta situationerna. I defensiven var Filip Bergman en gigant som bidrog med fina brytningar och flera fina uppspel. Mittfältsspelet var bra i första halvlek men skulle bli ännu bättre i den andra halvleken. Sebastian Bojassén var något bättre i den här matchen jämfört med förra matchen mot ”Peking”. När Carlos Gaete Moggia tvingades utgå efter bara 24 minuters spel på grund av skada och Petter Furuseth kom in fick vi ett bättre anfallsspel och vi kändes giftigare i våra avslut i slutet av den första halvleken  när vi fick ett par bra målchanser.

ANDRA HALVLEK

Inledningsvis av den andra halvleken blev vi stundtals något lite tillbakatryckta men till skillnad från tidigare matcher stressade våra spelare inte upp spelet med bortslagna bollar på mitten. Vår tydliga defensiva taktik gjorde att Assyriska inte kändes speciellt farliga i sina anfallsförsök bortsett från några få tillfällen. Hammarby inledde andra halvlek på ett positivt sätt med ett farligt frispraksläge i matchens 49:e minut vilket mynnade ut i en resultatlös hörna. På grund av skador kom andra halvlek att ryckas sönder genom att båda lagen tvingades göra tidiga byten.

Öka takten sista kvarten!!!

Assyriska dominerade första halvan av andra halvlek och trots att matchen länge upplevdes som en typisk 0-0 match skulle matchen sluta på ett underbart sätt för oss. I den 75:e matchminuten kom Linus Hallenius fri ute på högerkanten, och med ett vackert väggspel via Sebastian Castro-Tello (som blivit inbytt efter att Filip Bergman gått ut i matchens 57:e minut), tar sig förbi Linus sin försvarare och drar sig in i mot straffområdet med två bredvid sig. Linus bryter sig förbi försvararna och får på ett skott som går rätt upp i måltaket via målvakten. 1-0!!!

Öka takten sista kvarten (igen!!!)

Ytterligare skador tvingar fram fler byten i den andra halvleken, vilket gör att vi "Borken" återgår till att spela med två anfallare där framme. Castro-Tello bildar bildar åter anfallspar ihop med Linus. Castro-Tello gör en riktigt bra match när han kommer in och i den 89:e matchminuten tar han sig enkelt fram till vänster utanför Assyriskas straffområde skottfintar sin försvarare och skjuter därefter ett hårt skott som går in vid närmsta stolpe. 2-0!!!

Öka takten sista kvarten (igen!!!)

Simon Helg (inbytt i matchens 64:e minut efter att Fredrik Söderström utgått med en stukad fot) gör på övertid matchens sista mål efter en schysst framspelning av Maic ”Magic” Sema som gjorde en snygg brytning och spelade fram till Simon Helg. 3-0!!!

MATCHANALYS

MÅLVAKT

FÖRSVARET

Försvarsspelet var definitivt ett steg i rätt riktning! I tidigare matcher har vårt defensiva spel och backarna stundtals sett mer än lovligt darriga ut. ”Borkens” defensiva tänk i den här matchen visade att vårt spel måste byggas bakifrån genom att ett stabilt grundspel i defensiven. Filip Bergman och Isak Dahlin spelade fantastiskt i backlinjen mot Assyriska och bidrog tillsammans med Hopf till att vi hade en stabilitet längst bak som tidigare har saknatsunder säsongen. David Johansson klev tillbaka något i den här matchen med sämre passningsspel och höll väl inte riktigt måttet. Man måste kunna utkräva mer av honom och främst när det kommer till hans äpassningsspel. Kantspelet fungerade bra och inte många Assyriska anfall passerade via våra kanter. Tyvärr ådrog sig Filip Bergman en stukning som innebär att han med stor sannolikhet blir borta mot Brage på fredag. Det återstår att se vem som kliver in och ersätter honom som högerback. Möjligen Robin Wikman.

MITTFÄLTET

Att Hammarby ställer upp med fem spelare på mitten tillhör inte direkt vanligheten. Det var ett mycket överraskande drag av ”Borken” och ”Blomman” som kanske var rätt tänkt men ändå inte helt rätt. om ni förstår vad jag menar Ja, med facit hand visade det sig vara rätt med tanke på att vi i princip höll kliniskt rent bakåt i går. Och efter matchen mot ”Peking” var det nödvändigt med ett stabilare spel i vårt defensiva mittfältsspel. I andra halvlek släpptes sedan alla växlar med ett aggressivt anfallsspel när vi efter skador återgick till  att spela 4-4-2. Kantspelet som vi visade upp mot ”Peking” återkom i den andra halvleken. Carlos Gaete Moggia började matchen bra men tvingades kliva av på grund av skada efter endast 24 minuters spel.

Petter Furuseth: Petter klev in i går när Gate tvingas utgå och gör det riktigt bra med ett bra passningsspel som leder till att vi får ett  något bättre anfallsspel. Petter ligger bakom ett par fina uppspel till Linus inne i boxen. Petter spelar mycket bra ute på sin kant.

Vladica Zlojutro: Vladica gjorde väl inte direkt en jättelysande match offensivt. I defensiven var Vladica däremot riktigt bra med ett hårt och markant fysiskt närkampsspel. Vladica behöver dock fortfarande utveckla sitt passningsspel dessutom spelar han stundtals slarvigt vid ett flertal tillfällen.

Sebastian Bojassén: Bojassén gör kanske inte en av sina bättre matcher i Hammarby men känns trygg och bidrog till vår stabilitet i defensiven. Innan Simon Helg kommer in i andra halvlek förlorar vi spelet och har ett tag stora problem och det är Assyriska som ligger närmare att 1-0 än vad vi gör. Vi är på god väg att  tappa matchen helt på grund av våra skador när Simon och Petter tar tag i spelet och kontrollerar sina  respektive kanter offensivt på ett utmärkt sätt. I andra halvlek bidrar Simon till flera fina inspel till våra anfallare längst upp. 

Simon Helg: Simons mål på övertid som föregås av ett fantastiskt förspel av Maic ”Magic” Sema med en underbar framspelning tillhör bland det bästa jag har sett offensivt av Hammarby på mittfältet hitintills den här säsongen. Mycket bra där! Jävligt skönt också att Simon får revanschera sig efter sitt själviska avslut i matchens 83:e minut när han bryter ett uppspel långt ned på Assyriskas planhalva och driver framåt i banan för att sedan mycket själviskt skjuta bollen långt utanför. Han hade kunnat passa in i mitten där både Castro-Tello och Linus fanns.

ANFALLET

Linus "MR Hat Trick" Hallenius: Inför den här matchen påpekade jag att Linus Hallenius behöver någon som  avlastar honom och kan ge honom understöd i vår sista tredjedel. I första halvlek visade Linus med all önskvärd tydlighet varför han inte ensam kan ta hand om vårt anfallsspel. När Castro-Tello kommer in i andra halvlek och ”Borken” återgår till att spela med två man i anfallet får vi en helt annan udd i  vårt anfallsspel. I går skrev jag också mycket träffande att Linus inte går mållös från två matcher i rad. Och mycket riktigt gör Linus mål i den här matchen! Linus gör väl kanske inte en av sina bästa matcher i Hammarby men oj vad underbar han är att beskåda när han sliter sig loss och avlossar det förlösande 1-0 målet. Oj, oj, oj!!! Det är också härligt att se med vilket självförtroende vår skyttekung spelar. Linus skjuter på allt som rör sig just nu och visar återigen en underbar fighterinställning (och som jag tidigare har påpekat) kan Linus kan mycket väl i slutändan visa sig fälla avgörandet mellan en mittenplacering och en topposition i år. Men då får han sluta att dra på sig onödiga varningar. I den här matchen puttar Linus helt oförklarligt och mycket onödigt omkull en motståndare utanför spelet. Varför? Det innebär att han är avstängd mot Brage nu på fredag.

Sebastian Castro-Tello: Castro-Tello har äntligen insett allvaret i sin situation i laget. Han bänkades välförtjänt från start i den här matchen. Det skulle visa sig vara exakt vad Castro-Tello behövde för att komma  igång. När han kommer in i matchen 57:e minut är han tillbaka i gammalt gott slag. Helt otroligt vad bra han var igår. Castro-Tello skapar ytor åt sig själv, väggar med Linus och är extremt rörlig i sidled. Castro-Tello får dessutom äntligen göra mål igen. Mycket roligt att han äntligen får visa vad han kan, vilket han tidigare under säsongen enbart har visat på träningarna. Med tanke på att Linus är avstängd mot Brage på fredag råder det knappast någon tvekan om att Castro-Tello bör spela från start i vårt anfall.

P.S. Gårdagens skönaste citat kommer från signaturen ”MBurra” som i vårt forum på Svenska Fans.com skrev: "Give me Hopf, Johannes, Hopf Johannes. Hopf before the Rami comes back." D.S.

Skön 3-0 seger över Assyriska och serieledning

Hammarby tog i kväll en mycket komfortabel och otroligt viktig 3-0 seger i Södertälje mot Assyriska. Hammarby lirade bättre i kväll jämfört med matchen mot "Peking" i lördags. Utförligare analys av matchen följer under onsdagen.

Hammarbys målskyttar:

1-0 (Linus Hallenius, 75:e minuten.)
2-0 (Sebastian Castro-Tello, 89:e minuten.)
3-0 (Simon Helg, 90:e minuten.)

Startelvan mot Assyriska

Hammarbys startelva mot Assyriska


40. Johannes Hopf

2. David Johansson
13. Isak Dahlin
20. Filip Bergman 
22. Mauro Saez Jarpa

23. Maic Sema
14. Sebastian Bojassén
8. Fredrik Söderström
7. Carlos Gaete Moggia
19. Vladica Zlojutro

17. Linus Hallenius

Avbytare:
30. Geroge Moussan 
9. Sebastian Castro-Tello
11. Freddy Söderberg
15. Petter Furuseth
16. Tobias Holmqvist 
26. Simon Helg
Max Forsberg

Truppen mot Assyriska

Hammarbys trupp mot Assyriska Föreningen


1. Rami Shaaban
2. David Johansson
5. Robin Wikman
7. Carlos Gaete Moggia
8. Fredrik Söderström
9. Sebastian Castro-Tello
11. Freddy Söderberg
13. Isak Dahlin
14. Sebastian Bojassén
15. Petter Furuseth
16. Tobias Holmqvist
17. Linus Hallenius
19. Vladica Zlojutro
20. Filip Bergman
22. Muro Saez Jarpa
23. Maic Sema
26. Simon Helg
30. Johannes Hopf

Hammarby TFF fortsätter att dominera i Norrettan

Hammarby TFF går från klarhet till klarhet. Laget spelar just nu med ett fantastiskt självförtroende och är betydligt roligare att se än vårt A-lag. Efter mål av Nicklas Gustafsson och Fadi Malke besegrades Västerås SK med 2-0 på Söderstadion. HTFF tog därmed sin tredje raka seger i Dividion 1 Norra och fortsätter att dominera. I inledningen av andra halvlek gör Fadi Malke ett riktigt klassmål när han på ett inlägg från Matthias Olsson mycket vackert rakar in bollen invid den bortre stolpen. Bajen var överlag det bättre laget mot Västerås SK och det är knappast någon slump att HTFF har 9 poäng efter tre spelade matcher. HTFF leder nu Divison 1 Norra med 2 poäng tillgodo på närmast efterföljande lag som är Syrrianska IF Kerburan som har 7 poäng.

Det börjar kännas lite märkligt det här: Våra talanger är just nu bättre än vårt A-lag och frågan är hur ett möte lagen emellan skulle sluta? Jag är rädd för att HTFF i den form laget just nu har skulle spöa vårt A-lag. Den andra frågan handlar om vad som egentligen skulle inträffa om HTFF slutligen skulle kliva upp i Superettan samtidigt som vårt A-lag fortfarande spelar kvar där efter denna säsong? Det känns allt mer aktuellt och intressant att spekulera över det här scenariot. 


Söderstadion
Hammarby  TFF - Västerås SK   2-0
Publik: 619

Mål: 1-0 (Nicklas Gustafsson, 35:e minuten.)
       2-0 (Fadi Malke, 49:e minuten.)

Gör om, gör rätt...

Förlusten i lördags var riktigt sur då vi föll på två praktfulla individuella spelarmisstag. Bägge misstagen utförde utförda längst bak i laget. I det ena fallet behöver vi knappast oroa oss i morgon då en axel ur led sätter stopp för José Monterios deltagande i matchen mot Assyriska. I det andra fallet har vi inget bättre alternativ än att låta Rami Shaaban fortsätta vakta vårt mål.

I lördags gjorde våra yttermittfältare stundtals mycket bra ifrån sig, särskilt i den andra halvleken och speciellt Petter Furuseth. Petter dominerade på sin kant med fina crossbollar över till Simon Helg. Den senare då? Ja, många blev nöjda över att äntligen få se Helg från start. Efter matchen var tongångarna inte riktigt lika positiva. Helgs insats ansågs godkänd men inte mer. Främst hans i offensiva spel var riktigt bra. Dock var Helg inte lika lysande i sin defensiv. Vad som var upprinnelsen till flera av våra farligaste målchanser mot ”Peking” var Petter och Helgs fina samspel ute på kanterna. I morgon hoppas jag att vi försöker spela bollen längs marken och vågar hålla i bollen inom laget utan att stressa upp spelet i onödan. Vi får hel enkelt inte tappa bollar på mitten.

MÅLVAKT

Rami Shaabans miserabla ingripande i samband med ”Pekings” segermål var riktigt pinsamt! Ett skott som egentligen inte var något skott utan ett felslaget inlägg som seglar in över en målvakt som måste ha drömt mardrömmar om sitt agerande. Men har vi någon som är bättre än Rami? Nej, vi har inte det och därför måste han förbli vår sista utpost där bak.

BACKAR

José Monteiro var inte speciellt bra i lördags. Nu har det hela löst sig ändå genom att hans axel gick ur led i lördags och Monterio är därför inte tillgänglig för spel. Tillbaka efter sin avstängning efter utvisningen mot Sundsvall är Mauro Saez Jarpa. Mauro måste enligt min värdering gå in i startelvan. Robin Wikman är tillbaka nu och honom vill jag se placerad som innermittback till höger. Isak Dahlin var brytningssäker mot "Peking" även om han delvis är inblandad i backfadäsen när ”Peking” tillåts göra matchens första mål. Isak Dahlin ser jag gärna på nytt. David Johansson har spelat upp sig rejält efter premiärmatchen i Ängelholm och blir allt bättre. David behöver dock lyfta sitt spel ytterligare några pinnhål för att nå upp till sitt forna jag. David väljer jag att placera längst ut till höger.

MITTFÄLLT

Castro-Tello har fått många chanser att bevisa att han hör hemma i vårt anfall men det räcker nu! Det händer helt enkelt för lite med Castro-Tello där framme. Däremot har han en förmåga att ta emot bollen och hålla den inom laget. Förhoppningsvis fungerar Castro-Tello bättre lite längre bak i planen. Jag tror att Castro-Tello kan fungera som innemittfältare och servera fina djupledsbollar till Linus.

Sebastian Bojassén gjorde senast en sämre insats jämfört med tidigare matcher. Dock så aner jag han vara värd en ny chans mot Assyriska. På vänsterkanten ser jag gärna att Simon Helg får en ny chans från start. Helg behöver dock förbättra sitt defensiva spel om vi ska ha en verklig chans att få med oss 3 poäng mot Assyriska. På andra sidan kanten, det vill säga den högra, är Petter Furuseth lika given som Linus är längst fram. Nyckeln till seger mot Assyriska tror jag handlar om att få till ett lika fint kantspel som vår andra halvlek mot ”Peking” där vi långa stunder hade ett rejält spelövertag.

ANFALL

Linus är den spelare i Hammarby som visade bäst krigarinställning mot "Peking" och stred för varje millimeter på Söderstadions fina gräsmatta. Nu fick Linus inte spela lika obevakad som i tidigare matcher, och han hade behövt någon som kunde avlasta honom längst fram, som kan slita sig loss själv när Linus fastnar. Där tror jag att Tobias Holmqvist skulle kunna fungera perfekt. Mot Värmdö i Svenska Cupen fungerade Hallenius/Holmqvist i slutet av matchen och i förlängningen mycket bra tillsammans. Nu är visserligen motståndet ett helt annat men det kan ändå vara värt att testa med Tobbe längst fram. Skulle det inte fungera kan Castro-Tello kliva tillbaka upp i banan igen och skifta plats med Tobbe och helt enkelt göra en liten rokad i deras positioner.

Därmed var min startelva mot Assyriska klappad och klar, serverad och färdig. Håll till godo!

Tobias Holmqvist – Linus Hallenius

Simon Helg –  Sebastian Bojassén – Sebastian Castro-Tello – Petter Furusteh

Mauro Saez Jarpa – Robin Wikman – Isak Dahlin – David Johannson 

Rami Shaaban

P.S. Matchresultat? Näää, jag sysslar inte med sånt då jag ändå bara brukar ha fel men jag tror på Bajen, i med- och motgång. D.S.

Se våra talanger lira på Söderstadion

När vårt A-lag inte riktigt harmoinserar i sitt spel kan vi vara glada över att vi har vårt talanglag Hammarby TFF, som värmer gott i våra grönvita hjärtan. Hammarby TFF är som nykomlingar i Divison 1 Norra obesegrade efter två matcher och har två raka segrar. I kväll ställs Hammarby TFF mot Västerås SK och behöver allt stöd som de kan få. Matchen spelas på Söderstadion med matchstart klockan 19.00

Söderstadion i kväll

Klockan: 19.00
HAMMARBY TFF - VÄSTERÅS SK.

Fritt inträdde: Är du innehavare av säsongskort kliver du in helt gratis!
80 kronor: För dig utan säsongskort är inträdet satt till 80 kronor.

Kom igen och stötta våra talanger!

"Publiken håller i varje fall allsvensk klass"

Matchen i går mot ”Peking” visade med eftertryck exakt vad som fattas i det grönvita lagbygget i Superettan så här långt. Våra brister lyser tydligast längst bak i det defensiva spelet. Vi läcker som ett såll och visar att vi trots två mål och flera heta målchanser just nu tyvärr inte riktigt räcker till mot de främsta utmanarna om seriesegern i Superettan. När vi dessutom har en målvakt som Rami Shaaban ständigt bjuder motståndarna på möjligheter till mål som i går. Även i vår hemmapremiär var Shaaban på god väg att skänka bort 2 poäng i slutet av matchen efter en direkt klantig utspark. Ja, då blir det svårt att vinna matcher som är spelmässigt jämna. Mot Sundsvall räddade vi trots allt 3 poäng tackvare bleka Sundsvalls forwards som inte klarade av att vara kyliga i det avgörande ögonblicket.

Vår defensiv mot ”Peking” i går höll inte ens Superettan nivå. Detsamma måste tyvärr som sagt vad sägas om vår keeper. Shaaban var en gång landslagsmässig men vad har det blivit av Rami Shaaban sedan han kom till Bajen? Inte mycket och i år har han underpresterat något helt makalöst och stått för flera svaga ingripanden i flera matcher. Ja, jag skulle faktiskt vilja hävda att Rami inte har varit rakt igenom bra i en enda match hitintills i år.

Ett stabilt lagbygge utmärks alltid av ett tätt försvarspel och en bra målvakt. Och det är just där som vi för närvarande är som allra svagast. I matchinledningen mot Trollhättan såg Rami också allmänt darrig ut, vilket jag för övrigt konstaterade i mitt blogginlägg efter den matchen. I andra halvlek mot Trollhättan spelade Rami upp sig efterhand och var riktigt bra i den andra halvleken. Men det kan man verkligen inte påstå att han var på Söderstadion i går. Han var direkt dålig! Efter matchen mot ”Peking” är det inte en alltför vågad analys att påstå att det avgörande 3-2 målet som ”Peking gör är ett mål som Rami normalt skall ta. Bollen går visserligen i en vid båge men det ändå från långt håll ute på högerkanten och Shaaban borde rimligtvis ha gott om tid för att hinna med att läsa av bollbanan och placera sig där innan bollen letat sig dit. I stället missbedömer Rami totalt bollen som seglar över honom och går in i mål.

Det här är ingenting annat än en rejäl målvaktstavla!

Skall vi ha en verklig chans att besegra Assyriska på tisdag kräver det en rejäl uppryckning hela vägen från Rami, genom vår backlinje, och upp till vårt centrala mittfält.

FÖRSTA HALVLEK

Det är obehagligt att kunna konstatera att vårt defensiva mittfält inledningsvis i gårdagens match inte alls var med. ”Peking” tilläts pressa oss högt upp på egen planhalva, vilket gjorde att vårt centrala innermittfält liksom våra backar såg allmänt skakiga ut. Sebastian Bojassén förlorade flera bollar vilket ännu mer öppnade upp för "Pekings” snabba och tekniska forwards som tillåts dominera långt in på vår planhalva. "Peking" har flera heta målchanser, och fina spelkombinationer och inspel i vår box innan de helt rättvist i matchens 18:e minut tar ledningen med 1-0. Målet föregås av ett individuellt misstag av José Monteiro som inte hinner med när den vindsnabbe Riki Cakic retfullt enkelt löper förbi honom ute på högerkanten och därefter passar in till Sphetim Hasani som vackert klackar bollen i mål. En kalldusch inför en ny storpublik på 11 232 som sökt sig till Söderstadion denna lördagseftermiddag.

Som många gånger förr den här säsongen visar våra spelare att de inte har uppfattat att en fotbollsmatch normalt spelas över 90 minuter exklusive tilläggstid.

Det största glädjeämnet under första halvlek var annars att Simon Helg som äntligen fick förtroendet att spela från start. Han gör det mycket bra ute på vänsterkanten. Tillsammans med Petter Furuseth på högerkanten visar våra yttermittfältare vid ett flertal tillfällen upp en hög klass  på spelet när Petter löper längs med högerkanten och serverar fina crossbollar tvärs över till Helg som spelar in till Linus och Castro-Tello längst fram.

Dessvärre är tillåts Linus inte dominera lika kraftfullt i den här matchen som vi vant oss vid i tidigare matcher. Han tillåts helt enkelt inte glänsande lika mycket i anfallsspelet. Castro-Tello i sin tur får inte ut mycket av sitt offensiva spel. Av det fina kombinationsspel vi anade mot Trollhättan skymtar i den här matchen inte ett spår av detta. En stor skillnad i anfallsspelet är att Linus är mer bevakad jämfört med tidigare matcher, samtidigt gör han kanske inte en lika helgjuten insats som i föregående matcher. Linus sliter visserligen hårt i sitt närkampsspel, och visar att han har en stark fysik, men det resulterar inte i några farligare skottlägen, med undantag från några enstaka målchanser med en boll tätt över ribban och stolpträffen i slutet av matchen.

I första halvlek är speltempot högt och främst är det ”Peking” som håller i taktpinnen med ett snabbt passningsspel längs marken. Hammarby borde också ha utnyttjat den fina gräsmattan på ett bättre sätt än vad som var fallet. I stället faller vi tillbaka till det tidigare långbollandet upp i planen, chansbollar mer eller mindre på vinst och förlust känns det som. Den här gången kan "Borken" inte gärna bortförklara långbollandet med att gräsmattan är undermålig på Söderstadion.

Efter "Pekings" ledningsmål kommer Hammarby tillbaka i första halvlek genom en straff som Andreas Dahl  förvaltar på bästa sätt efter att David Johansson gjorts ned i straffområdet. Andreas Dahl skjuter i den 23:e matchminuten bollen vackert i målvaktens vänstra kryss.

Men ”Peking” är ändå det hetare laget i första halvlek och återtar på nytt ledningen i matchen efter en hörna som Armin Tankovic håller sig framme på. Hammarby lyckas innan första halvlek tar slut kvittera ännu en gång. Det genom en hörna som Andreas Dahl tar hand om varpå Isak Dahlin håller sig framme inne i straffområdet och får på ett hårt skott som målvakten först räddar men på returen studsar bollen som en flipperkula inne i straffområdet och via "Pekings" backar letar sig bollen tillbaka till Isak som distinkt skjuter in bollen i mål. Matchuret visar då på 45 minuter. I halvtid står det 2-2 och det finns mycket i övrigt att utkräva av Hammarby som måste bjuda på mer kamp inför sin trogna hemmapublik. Speciellt har José Monteiro har stora problem ute på sin kant.

ANDRA HALVLEK

I andra halvlek är det ett helt annat Hammarby vi får se som bjuder visar upp mer aggressivt i spelet man mot man, och försöker spela bollen mer efter marken. Hammarby gör totalt sett en bättre andra halvlek dock så har man fortsatta problem i sitt defensiva spel. Anfallsmässigt ser det under stora delar av andra halvlek bra ut för Hammarby där vi radar upp flera heta målchanser men utan att få in bolluslingen. Simon Helg blir till exempelvis helt friställd med målvakten inne i straffområdet men skjuter ”hål” i luften; Helg missar målchansen och tillfället att avgöra matchen till Hammarby. Linus Hallenius kämpar och sliter. Linus har ett par målchanser som mycket väl  skulle kunnat reseultera i mål. Det blir ett tag ställninsgkrig på mitten mellan de bägge lagens mittfält. Vi tar över i det offensiva mittfältsspelet mycket tackvare Petter och Helg som fortsätter att spela bra på sina respektive kanter. Petter deltar också en hel del i det defensiva spelet eftersom Monteiro har fortsatt stora problem med Cakic.

I den 70:e matchminuten efter ett fint uppspel passar Petter Furuseth in bollen till Castro-Tello som skjuter via en  av "Pekings" backar och ut till Linus som befinner sig inne i boxen och skjuter från vänsterkanten, målvakten gör en svettig benparad och räddar men Linus glimtar till här med ett bra avslut på mål.

I den 79:e matchminuten säger vi definitivt tack och adjö till poängen i den här matchen när ”Pekings” Sphetim Hasani skjuter iväg en boll från långt håll ute på vänsterkanten som dalar ned i en hög båge och retfullt enkelt flyger över Rami Shaaban och seglar in i mål. Rami står felplacerad vid målet och har egentligen ingen annan äatt skylla på än sig själv för att ”Peking” i det här läget helt ologiskt gör 3-2.  ”Borken” satsar nu allt på ett kort och i den 77:e matchminuten byts Tobias Holmqvist in och lite senare, i matchens 88:e minut, kommer även Maic Sema in men det är försent.

Mot slutet av matchen satsar ”Borken” börjar vi åter ägna oss åt ofoget att skicka upp långa bollar även om en av långbollarna visserligen är nära att resultera i mål efter att Helg i matchens 88:e minut skjuter på mål och bollen leter sig via "Pekings" backar ned till Linus som drar sig ned mot vänsterkanten och skjuter därifrån ett stenhårt skott som tar i stolpen. Nej, den här lördagen har vi verkligen inte marginalerna med oss.

PLUS

• Linus Hallenius: Han arbetade hårt mot ”Peking” och visar att han är en av få spelare i Hammarby som har insett allvaret i årets säsong, och att det endast finns en väg till mål, att offensivt satsa framåt och i kombination med en underbar krigarinställning, och är mycket bra i närkampsspelet. Han vinner en hel del dueller man mot man. Linus är en av få spelare i den här matchen som visar prov på en fantastisk mental inställning och gör en bra match.

• Simon Helg och Petter Furuseth: Våra yttermittfältare visade upp ett fint kantspel vilket rimligen borde innebära att Helg får förnyat förtroende att ingå i startelvan på tisdag. Helg var stundtals mycket bra i går Det känns som att i princip samtliga har tjatat om att ”Borken måste ta med Simon Helg i startelvan, och när Helg tackar för visat förtroende genom fina inspel inne i "Pekings" box som går till Linus Hallenius. Petter Furuseth gör även han en bra match så länge han deltar i spelet innan han haltandes får gå av planen.

MINUS

• Vår backlinje och innermittfältare visade i går var Hammarbys stor problem befinner sig den här säsongen. Man uppvisar ett defensivt spel som inte fungerar speciellt bra hitintills den här säsongen. Om vi ska ha en rejäl chans att kunna gå upp till Allsvenskan redan i år måste vi snarast få ordning på vår taffliga defensiv.
  
  
• Petter Furuseth: Petter hoppade haltandes av planen i andra halvlek vilket känns oroväckande  inför matchen mot Assyriska. Vi har visserligen Maic Sema att tillgå men klarar han verkligen av att stångas  Assyriskas robusta mittfältare på Södertälje IP?

• Sebastian Bojassén: Vad har hänt med den här killen? I går var Bojassén inte i närheten av sitt tidigare hårda närkampsspel och fina passningsspel. Han var direkt usel vid flera tillfällen i går.

• Sebastian Castro-Tello: Han visar i dag liksom i tidigare matcher att han kan hålla i och vårda bollen fast man kan ju fråga sig till vilken nytta han gör det? Det händer ju inte speciellt mycket när Castro-Tello har bollen och hans avslut är lika undermåliga som tidigare. Jag hoppas verkligen att ”Borken” och ”Blomman” tar bort Castro-Tello och testar med Tobias Holmqvist från start mot Assyriska.

• Rami Shaaban: Vår keeper är just nu helt under isen och har inte många rätt i den här matchen. Jag tror inte att det här handlar om dåligt självförtroende (som Tony Johansson spekulerade över i Barabajen.se utmärkta eftersnacksprogram på webben), jag tror mer att det handlar om att Rami inte trivs med den rådande situationen i dagens Hammarby. Jag kan aldrig för ett ögonblick tro att Rami när han kom till Hammarby hade tänkt att han skulle avsluta sin karriär i Superettan. Kunnandet finns säkert där någonstans, men i dag saknar Rami all inspiration och den har egentligen inte infunnit sig vid något tillfälle under de inledande matcherna i Superettan. Jag tycker mig i Ramis ansikte se att han utstrålar vantrivsel, vilket jag tolkar som att han vantrivs med Hammarbys rådande seriesituation.

SAMMANFATTNING

Med den här förlusten i färskt minne hoppas jag att våra spelare nu för femtielfte gången kanske har lärt sig läxan som handlar om att vara med i spelet direkt från start. Jag tror dessutom att om bara varit med från start i den här matchen hade våra två mål mycket väl kunnat räcka till seger. Matchen var egentligen inte speciellt hård eller ful ändå fick vi två skador, dels på Andreas Dahl som ådrog sig en hjärnskakning, samt en axel som gick ur led på José Monteiro. Hammarbys spel visar i  dag att det finns mycket i övrigt att önska i spelet som Hammarby måste jobba på för att förbättra. Vi kan helt enkelt inte fortsätta att vara lika statiska i defensiven det kommer garanterat att straffa sig igen.

En seglivad myt avlivades förhoppningsvis i dag: Det är myten om att våra motståndare drabbas av stora skälvan när de besöker Söderstadion. Shpetim Hasani i ”Peking” säger i segerintervjun till TV4 direkt efter matchen att det riktigt KUL att spela på Söderstadion. Därmed var då det s.k. nervösa sammanbrottens tid som det alltid har hävdats skulle drabba våra motståndare när de springer in på Söderstadion visat sig vara enbart ett rykte och en myt. Något som jag för övrigt vill minnas att John Holmström eller vem det nu var som representerade bajenlägret i webbmagasinet ”08 Fotboll” på Svenska Fans.com tidigare och tog upp saken där.

Spelare nummer 12: Vilket sjukt drag det var i går igen. Mycket folk som återigen går man ur huse för att stötta vårt älskade Hammarby på Söderstadion. Klacken stöttade verkligen laget i går hela vägen in i ”The Bitter End”. TV4 konstaterade i slutet av direktsändningen från Söderstadion att publiken på Söderstadion, ja den håller i varje fall högsta klass i Sverige. Man fällde avslutningsvis den mycket dräpande kommentaren: ”Det är i varje fall Allsvensk klass på publiken.” Och det säger något om Hammarby anno 2010. Låt oss hoppas nu hoppas att vi snarast får ordning på vårt spel så att även det håller Allsvensk klass.

Hammarbys startelva mot "Peking" i eftermiddag

Hammarby ställer upp med följande 11:a mot "Peking"


1. Rami Shaaban

3. José Monteiro
13. Isak Dahlin
20. Filip Bergman
2. David Johansson

15. Petter Furuseth
14. Sebastian Bojassén
10. Andreas Dahl
26. Simon Helg

17. Linus Hallenius
9. Sebastian Castro-Tello

Avbytare:
30. Johannes Hopf
7. Carlos Gaete Moggia
8. Fredrik Söderström
11. Freddy Söderberg
16. Tobias Holmqvist
19. Vladica Zlojutro
23. Maic Sema

__________________________________________

”Idrottens ljuvliga grymhet och lycka" - Miraklet i Karlstad hösten 1989: Del 1

I oktober 1989 är Hammarby tillbaka i Allsvenskan efter en underbar höst. Måndagen den 23 oktober efter Hammarbys avancemang till Allsvenskan författar journalisten Sune Sylvén, i en krönika i Svenska Dagbladet, en hyllning till Hammarbys fantastiska krigarinställning. Samtidigt är Sylvén mycket kritisk mot fotbollen i vår huvudstadsom han menar är illa ut publikt och idrottsligt sett. Stockholm. Det är mycket intressant att uppmärksamma att mycket inom Stockholmsotbollen i är sig relativt likt 21 år senare.

"Ibland blir idrottslivet osannolikt ljuvligt och osannolikt grymt i överkant. Som denna söndag, när två Stockholmslag i Luleå och Karlstad skulle slutföra den långa jakten på en plats i Allsvenskan.

Länge var utvecklingen synnerligen logisk. Vasalund höll 0-0 i Luleå och Hammarby ledde med ett par mål i Karlstad. Stillsamt började glädjen gro i Vasalunds ganska okända hemtrakter medan man på Söders höjder började preparera sig för ännu ett år i en för låg division. Alla var inställda på att mer eller mindre motvilligt hylla Vasalund som den sjätte allsvenska fotbollsklubben i huvudstadsregionen efter AIK, Djurgården och Hammarby och en mer grå forntids Westermalm och Reymersholm. När slutsignalen gick i Luleå hade visserligen Hammarby gjort fyra mål mot Karlstad, men två mål på några minuter låg naturligtvis inte inom rimlighetens gräns.

Men Hammarby hade uppenbarligen näsa för det orimliga denna söndag. Laget motsvarade i detta kritiska och egentligen förlorade läge det gamla fina ryktet om en ständigt offensiv inställning. Allt satsades framåt och belöningen kom genom Niclas Jönssons forcering vid den sista dubbelhörnan. 6-0 när det som bäst behövs – ett ljuvligt resultat för Hammarby och ett grymt besked för Vasalund, som fick lagerkransen undan i den allra sista sekunden (eller 12 sekunder för att vara mer exakt, min anmärkning). Nu väntar vi bara på de första breven och telefonsamtalen i bragdmedaljfrågan från Söders höjder: Vad är väl JO Waldners och hans pingisprestationer eller Janne Boklöv och hans backhopp mot denna serie Hammarbybragder?, kommer det att heta. Men visst minns vi Väsby, som häromåret mot alla odds klarade sig genom ishockeyns kvalgrenverk. Det var också en stor bragd, men Tre Kronor och ”Billan” Westin fick medaljen.

Vasalund vars spelare säkert behöver en rätt lång höstsemester för att komma över det inträffade (och frågan är väl om fotbollsmördarna på andra sidan Solnabron kommit över det trots att det nu har hunnit passera cirka 22 år sedan miraklet i Karlstad?, min anmärkning)…

(…) söndagens tidsöverdrag i Karlstad hade andra orsaker. Ett par Hammarbyiter måste plåstras om och därmed fick laget chansen att spela på Vasalunds resultat. Sådant går det inte att gardera sig mot, men visst fick Hammarby en fördel.

Det mesta talar för att det var rätt lag som gick upp i Allsvenskan även om marginalen var minimal. Hammarby har under alltmer hittat en effektiv och stundtals bländande spelstil, samtidigt som Vasalund alldeles för mycket sneglat på tabellställningen. Åtskilliga av Vasalunds matcher har förvandlats till ställningskrig, inte minst seriefinalen mot Hammarby på Skytteholm, där Vasalund genom en strikt defensiv tog den poäng som då troddes vara avgörande.

Hammarby, som efter en svag vår på många håll (dock ej i denna krönika) räknades bort i toppstriden, måste berömmas för den nysatsning man till slut samlade sig till. Spelare som mittbacken Mattias Stenskog, mittfältarna Lasse Asp och Leif Strand, söndagens lyckoskytt Niclas Jönsson, den finska spjutspetsen Kimmo Tarkio, har tillsammans med rävar som Michael Andersson, Klasse Johansson och Mats Wahlberg skapat en segermaskin av det slag som Hammarbys tusentals anhängare så ofta fått uppleva om höstarna.

Det är ingen lätt tillvaro som väntar Hammarby i allsvenskan. Enligt det senaste beskedet skall de tre sista lagen i nästa års serie flyttas ned. Omöjlig är givetvis inte uppgiften, årets nykomlingar Örebro och Halmstad klarade sig fint. Örebro har ju inför returmatchen mot Norrköping fortfarande en hygglig chans att bli svenska mästare.

[…] Hammarbys höst har visat att klubben kunde resa sig i ett krisläge. Men att nå allsvenskan kan inte längre vara ett självändamål för något lag. Hammarbys återkomst betyder automatiskt en viss förbättring av publiksiffrorna, men spelet måste överlag bli mycket vassare i Stockholm om vändkorsen skall börja snurra riktigt fort på Råsunda och Söderstadion.

Få torde synd om ”värvarklubben” Vasalund. Laget har ju nästan inga anhängare och har under hösten knappast ökat antalet sympatisörer. Spelet har blivit alltför gnetigt.”

Av Sune Sylvén

Miraklet i Karlstad söndagen den 22 oktober 1989

Min Bajen-blogg "Bajenkult" är mitt eget lilla sätt att uppmärksamma vårt älskade Hammarby och den gentlemannasporten fotboll. Nu är jag är relativt ny på området bloggande, vilket jag utgår från att den uppmärksamme läsaren otvivelaktigt har lagt märke till. Mina ibland alltför hastigt nedtecknade textrader hamnar emellanåt lite hipp som happ med både stavnings- och en del felaktiga meninguppbyggnader. Det här är något jag alltid försöker att åtgärda när tiden tillåter. Mitt bloggförfattande ger förhoppningsvis varje sann bajare en extra krydda i det personliga stödet till Sveriges skönaste fotbollsklubb alla kategorier. Målsättningen med mitt bloggande är att varje bajare som hittar hit, alldeles oavsett om han/hon kikar förbi här vid ett enstaka tillfälle, eller kommer hit igen, finner textinnehållet intresssant och utgör trevlig läsning om Hammarby fotboll. Jag siktar alltid på att få en personlig touch över mina texter och känner väl jag ständigt blir allt bättre på det här med att blogga.

Men nu tillbaka till omröstningen om vilket av Hammarbys klassiska återtåg i modern tid som kan betraktas som allra mest klassiskt (hitintills kanske är bäst att tillägga), för nu kan det ju faktiskt bli så i år att årets Hammarby, med Linus Hallenius som målhungrig spjutspets längst fram, i höst kan komm att prestera det mest klassiska återtåget någonsin. Bakgrunden till omröstningen har varit att påminna om vår fantastiska historia och att allt är möjligt när spelet tar emot och inte riktigt vill flyta. För tillfället går vi som tåget men vid eventuella förluster kan det vara viktigt att minnas tillbaka att ingenting är omöjligt för Hammarby fotboll. Det segrande förslaget i omröstning presenteras mot slutet av den här texten. Tanken med den här omröstningen är avsett att följas upp av en miniföljetong i tre delar över Hammarbys och min egen barn- och ungdomstid, som på ett närmast kusligt sätt löper intill varandra.

Omröstningen har under två veckor lyckats samla ihop 35 röster. Kanske inte jättemycket i och för sig men jag är ändå nöjd över de angivna rösterna. När det kommer till själva presentationen har det blivit på modet att presentera omröstningar genom att börja bakifrån med sista platsen först, och den första platsen sist, ja ni fattar va? Häng med nu så kör vi!

3:E PLATS / 1 angiven röst

Division 1 Norra: Söndagen den 4 oktober 1993 möter Hammarby Vasalund på Skytteholms IP i den 24:e omgången. Hammarby dominerar inledningsvis matchen stort men klarar inte, tyngd av stundens allvar, av att göra mål i första halvlek. Helt oförtjänt är det i stället Vasalund som gör 1-0. Hammarby har i matchen ett par klara straffsituationer men tilldöms horibelt nog ingen straff (har vi varit med om det förr?) I andra halvlek fortsätter Hammarby att ösa på med flera giftiga målchanser och lyckas slutligen på hörna göra 1-1. Proppen går ur Hammarby och mot slutet av matchen rinner Peter ”Baresi” Berggren igenom Vaslunds försvar och skjuter ett skarpt skott som tar via en Vasalundförsvarare och rakt ut i banan. På returen slår hårfagre Hasse ”Eskil” Eskilsson in returen vilket innebär att Hammarby vinner Division 1 Norra och tar sig tillbaka till Allsvenskan.

2:A PLATS / 5 angivna röster

Division 1: Ännu en sagolik höst för Hammarby där mycket redan har avgjorts på det mentala planet under vårderbyt på Råsunda genom att Roffe Zetterlund är förvirrad och genomför med dommarens tillåtelse ett fjärde byte… Ehhh?!? Får man verkligen göra fyra byten i en tävlingsmatch? Nåväl, ingen märker att något är felaktigt när Kim Bergstrand kliver av som fjärde gubbe…  och Jonas Kling följdaktligen kliver in som Hammarbys fjärde byte. Hammarby vinner matchen med 1-0 och Kling får senare som bekant en egen ramsa uppkallad efter sig. ”NÄR JONAS KLING MARSCHERAR IN, DÅ BÖRJAR GRÖNHAGEN GRINA.”

Höstderbyt mot Djurgården går på Söderstadion och en liten järndank singlar ned i huvudet på en viss Johan Andersson som då spelar i Djurgården (danken kommer alltså från vår klack… och häng med nu...), detta sedan Djurgårdsspelaren Johan Andersson kvitterat till 1-1 genom straff. Säsongens efter 1998 värvas Johan Andersson till Hammarby och ges då smeknamnet ”Danken” av våra underfundiga supportrar. Johan är senare med och utgör en viktig kugge i vårt försvar när vi erövrar SM-guldet till Södermalm 2001.

Tillbaka till hemmaderbyt mot Djurgården 1997 där Hammarby dominerar stort och skulle normalt ha vunnit den här matchen med 2-3 mål. I stället gör Djurgården ologiskt och djupt orättvist 2-1 i den 88:e matchminuten och ser ut att gå mot en säker seger på Söderstadion. Hammarby får en hörna på övertid (det är något magiskt över våra hörnor i avgörande situationer, någon som har hört talas om en namnet Nicklas Jönssons och dennes hörnmål på övertid hösten 1989?) Peter Berggren slår hörnan som Filip Bergman, en av två återvändare i år, resolut skjuter in och reduceringen 2-2 är ett faktum på ett Söderstadion som exploderar i glädjefnatt. I sista omgången i Norrbotten vinner Hammarby mot Lira Luleå med 3-1 samtidigt som Djurgården får 1-1 mot ett annat lag från Luleå; nämligen IFK Luleå. Nu spelar resultatet på Stadion ingen större roll i sammanhanget eftersom Hammarby har vårens derbyseger mot Djurgården med klara 1-0 inklusive segern mot Lira Luleå att gå på. Det betyder att Hammarby tar hem Division 1 med 5 poäng före Djurgården. Hammarby är därmed tillbaka i Allsvenskan.

1:A PLATS / 29 angivna röster

Division 1: Söndagen den 22 oktober 1989 är utvceklas till en riktig rysare med ett fantastiskt avslut i ett höstruggit Karlstad. Hammarby gör tre mål i matchens sista tre minuter, varav 2 mål på tilläggstid!!! Nicklas Jönsson är för evigt ihågkommen som mirakelgubben som i 93:e matchminuten med endast 12 sekunder kvar av förlängningen kliver fram, tar vara på en retur och spelar därmed bort fotbollsmördarna från Solna, Vasalunds IF, från den allsvenska plats de trodde sig ha som i en liten ask. Det finns få saker här i världen som ur ett Hammarbyperspektiv går att betrakta som rättvist. Ett lysande undantag utgör SM-guldet i bandy i våras/vintras som var rejält rättvist efter sju tidigare olidliga försök. Hammatrbyare är kända som ett uthålligt och oändligt optimistiskt släkte och vi har danats genom ett stort och utdraget lidande här i livet.

"Peking" besöker Söderstadion på röda 1 maj

Efter Linus ”Mr Hat Trick” Hallenius och Hammarbys klara bortaseger mot FC Trollhättan i tisdags väntar ”Peking” i morgon på Söderstadion. 1 maj är enligt tradition socialisternas röda maj men detta år kommer 1 maj på Södermalm helt gå i grönt och vitt. Å andra sidan kan man ju fråga sig hur sossar och diverse vänstergrupper skulle kunna överträffa vårt mäktiga premiärtåg för några veckor sedan?

Segern mot Trollhättan i tisdags var ett viktigt traditionsbrott då det var vår första seger på bortaplan sedan den 11 augusti 2008. ”Borken” och ”Blomman” bröt dessutom deras tidigare tradition att placera Petter Furuseth på bänken från start. Nu fick Petter äntligen chansen att starta på vårt mittfält. Han tackade för förtroendet genom att mycket vackert slå ett fint inlägg från högerkanten som nickades in mål av en obevakad Vlado Zlojutro inne i Trollhättans straffområde. Vlado hade bara att sätta huvudet till bollen nicka in 1-0 till Hammarby.

Vårt andra mål, 2-0 målet som Linus gör, är en riktig klassiker som för evigt är inskriven i vår grönvita historiebok. I övrigt var väl inte spelet något man ringer hem och skryter med inför sina polare. Mycket av det undermåliga spelet kan man beskylla den minst sagt bedrövliga planen på Edsborgs IP för. Vårt Söderstadion har en riktigt fin gräsmatta och det borde därför rimligtvis innebär att våra killar kan spela ut ordentligt inför en fanatisk hemmapublik.

Vilken startelva bör vi då starta med mot ”Peking”? Ja, det är en fråga som ständigt skapar livlig debatt när varje bajare ägnar sig åt den mycket populära sysslan ”hobbytränare” på högsta amatörnivå. Nu är det ju visserligen en gång för alla så att på Söderstadion sitter lika många ”fotbollsexperter” som det finns publik. Därför fortsätter jag min vana trogen att lattja ”hobbytränare” genom att ta ut en startelva mot ”Peking”.

MÅLVAKT

Efter en något darrig inledning på säsongen och likaledes en vinglig inledning mot Trollhättan, med tappade höjdbollar, så växte Rami Shaaban sakta in i matchen och gjorde några svettiga räddningar i andra halvlek. Det finns två platser i Hammarby som just nu är självskriva för två namn, det är längst fram och längst bak. Längst fram utgör Linus Hallenius ett självskrivet val, och som sista utpost är Rami gjuten. Det känns som att Rami är på gång nu. Han var mycket bra senast mot Trollhättan med en bibehållen nolla. Imponerande!

BACKAR

MITTFÄLTARE

När det gäller vårt mittfällt har ”Borken” och ”Blomman” envisats med att bänka Simon Helg vilket har förbryllat varje bajare. Och man kan ju fråga sig vad vårt tränarpar ser för fördelaktigt med att spela med Vladica Zlojutro från start. Nu gjorde visserligen Vladica ett snyggt nickmål senast men i övrigt glänste han knappast. Om det förhåller sig, som det har hävdats, att Simon inte klarar av de undermåliga planerna just nu måste han  trots allt klara av att spela på Söderstadions fina gräsmatta. Så kom igen nu! In med Simon från start, ropen skalla en Simon för alla!!!

Petter Furuseth gör en snygg insats på högerkanten när han först drar sin bevakare och därefter mycket vackert serverar Vladica i straffområdet vid vårt första mål. Sebastian Bojassén var bra mot Trollhättan men inte lika bra som i matchen mot Sundsvall. Hans passningsspel var betydligt sämre, vilket kanske skulle kunna skyllas på Edsbergs leråker? Nåja, hur som anser jag att ”Bojan” bör spela från start i morgon.

I första halvlek var Petter bra men ”försvann” dessvärre lite i andra halvlek. Att Petter gör en sämre andra halvlek kan mycket väl bero på den sparsamma matchtid han har fått före matchen mot Trollhättan. Men jag är barnsligt förtjust i Petter och ser gärna att han får starta mot ”Peking”.

Andreas Dahl vill jag inte se på en fotbollsplan just nu. Han verkar totalt ointresserad och mot Trollhättan har han inte många rätt. Dahl var helt enkelt blek. I stället för Dahl vill jag se Fredrik Söderström på vårt centrala mittfällt.

ANFALLARE

Det är inte främmande för någon att Linus Hallenius just nu spelar med en fighting spirit och har en målkänsla som hör till något av det bästa som kan beskådas på en fotbollsplan i Sverige. Det klassmål han gör när han fintar bort två försvarare och retfullt enkelt skjuter segermålet 2-0, hade om vi lirat i Allsvenskan blivit utsedd till årets mål. Fantastiskt vackert helt enkelt! I par med Linus vill jag se Sebastian Castro-Tello. Ja, jag vet att jag tidigare  har hyst (och alltjämt hyser) mina tvivel mot Castro-Tello. Men i matchen mot Trollhättan visade glimtvis Linus och Castro-Tello tendenser till ett fint kombinationsspel, som kan, om Castro-Tello får ut allt av sitt kunnande, skulle kunna bli extremt vägvinnande under säsongen. Därför vill jag nu ge Castro-Tello en ny chans att spela från start.

Linus Hallenius – Sebastian Castro-Tello

Simon Helg – Sebastian Bojassén – Fredrik Söderström – Petter Furuseth

David Johansson – Isak Dahlin – Filip Bergman - José Monteiro de Macedo

Rami Shaaban

Trelleborg och Helsingborg på Söderstadion

Vårt A-lag tog sig som bekant med viss möda vidare från Svenska cupens 2:a omgång genom att besegra Värmdö IF med 3-2 på övertid. Vi är därmed inne i 3:e omgången. Torsdagen den 3 juni klockan 19.00 tar vi emot Trelleborgs FF på Söderstadion. Det vore fantastiskt roligt att få se många Hammarbyare på Söderstadion som peppar Linus Hallenius och övriga grönvita lirare till en ny seger och vidare avancemang.

Vårt talanglag tog sig också vidare. Detta genom ern 1-0 seger över Superettan laget Assyriska, och möter nu "Heeeiiifff" (Helsingsborgs IF). En tuff nöt att knäcka för våra talanger. Matchen mot skåningarna spelas onsdagen den den 19 maj också den spelas på Söderstadion. Stötta även Hammarby TFF som har börjat säsongen på ett strålande sätt.  

Svenska cupens 3:e omgång

Onsdag 19 maj Kl
Hammarby TFF - Helsingborgs IF

Torsdag 3 juni Kl 19.00 
Hammarby FF - Trelleborgs FF

Ännu ett filmklipp från premiärmarschen

Namnet var Linus Hallenius...

En fotbollsmatch spelas som bekant i 90 minuter och i tidigare matcher har våra spelare inte visat att de har velat utföra jobbet fullt ut. I går visade våra spelare däremot att de hade en vilja som sträckte sig hela vägen in i kaklet. Inställningen mot Trollhättan var en helt annan jämfört med tidigare matcher, och det visar väl att ”Borken” och ”Blomman” nu sakta börjar få ordning på den mentala biten hos våra spelare. Och jag tror att resterna av den negativa mentala självbilden som dröjt sig kvar från fjolåret börjar ge med sig. Matchen mot Trollhättan var definitivt ett kvitto på detta och ett steg i rätt riktning.

Matchen präglades under perioder av att Hammarby dikterade vad som skedde på planen och det såg stabilt ut, trots en hel del tappade bollar på vårt mittfält. Rami Shaaban var trygg längst bak i målet och backlinjen bjöd inte på mycket i andra halvlek. Inledningen av matchen var däremot under all kritik med tappade bollar på egen planhalva, virrigt försvarsspel och en Rami som före matchen tycktes ha smörjt in målvaktshandskarna med olja. Rami fumlade och tappade bollar vid ett par tillfällen som kunde ha slutat illa. I stället gjorde Vlado Zlojutro  i anfallet efter matchens första mål genom en resolut nick efter ett snyggt inlägg av Petter Furuseth som äntligen fick förtroendet att starta på högerkanten.

Efter vårt ledningsmål spelade vi stundtals ut Trollhättan med ett bra passningsspel. Hammarby höll i bollen och vårdade den inom laget, vilket visade vilket av de två lagen som var det bättre. Tyvärr blev vårt mittfällt en bit in i första halvlek stillastående och Trollhättan tog för sig och bjöds helt onödigt in i matchen. Nu ska man väl säga att det är svårt att få till ett vackert spel under någon längre på en fotbollsplan som mest påminner om en potatisåker. För planen på Edsborgs IP var minst sagt i ett rent bedrövligt skick.

Förutom Petter Furuseth fick José Monteiro och Vladica Zlojutro förtroendet att pröva på att spela från start (den senare spelar som bekant i stället för Simon Helg, som hävdas det, lätt drar på sig kramp på de undermåliga planer som just nu bjuds runt om i landet.) Men Söderstadion har en fin gräsmatta så det återstår väl att se om Simon får starta mot IFK Norrköping på lördag.

Vladica Zlojutro: Han tog tillvara på förtroendet genom att göra mål i 7:e matchminuten, i övrigt var han inte speciellt lyckad framåt.

José Monteiro: I ”Eftersnack” på Bara Bajen.se hyllades José Monteiro av företrädesvis Pernilla Olsson från  Svenska fans. Och visst, Monteiro gjorde väl i och för sig en fullt godkänd insats, men han blandade briljanta insatser och snygga glidtacklingar med att slå bort bollen rakt upp i luften i ren panik, i stället för att försöka hålla i bollen och vårda den längs marken.

I andra halvlek spelade Rami upp sig och helhetsintrycket av hans målvaktsspel sett över hela matchen blir stabilt och väl godkänt. Han fumlade som sagt vad lite i första halvlek men sträckte ut sig vid några tillfällen och räddade bollen på mållinjen några gånger. Den här matchen kan mycket väl ha varit ett trendbrott för Rami som före matchen i går har sett minst sagt darrig ut.

Sebastian Castro-Tellos spel och fina kombinationer med Linus visar att våra två anfallare börjar harmonisera väl  tillsammans. Jag är ytterst medveten om att jag inför matchen mot Trollhättan inte ville se Tello från start. Och Tello var inte rakt igenom felfri i den här matchen och slog bort några enkla bollar som tog på försvarare. Men som helhet var Tello bättre i den här matchen jämfört med föregående matchen mot Sundsvall. Det är möjligt att Linus-Tello spela tillsammans kommer att utvecklas ännu mer med fina kombinationer? Men frågan ärom hur många chanser Tello skall få? Han kanske ändå inte är rätt man där framme. Det återstår väl att se. Jag hoppas hur som helst att Tello fungerar som fotbollsplanerna det vill säga att han blir bättre ju längre säsongen lider.

Då har vi kommit fram till rosen i tårtan, den mest välsmakande godisbiten i påsen: Linus  Hallenius! Killen spelar ett sånt bländande anfallsspel att det känns aktuellt att ta på sig solglasögonen så fort han får bollen. Det fantastiska målet Linus gör i matchens 52:a minut har väl knappast skådats av en Hammarbyspelare sedan Billy Ohlssons glansdagar på 1980-talet (därav bilden på Billy Boy.)

LINUS KLASSISKA MÅL

Linus tar emot bollen inne i boxen bakåtvänd mot målet, vänder upp och vänder bort sin bevakare som ställer sig på knäna, Linus avancerar vidare mot målet när näste Trollhättanförsvarare försöker bryta, vilket leder till att Linus drar sig ned mot kortlinjen, där gör han en mycket snygg skottfint och vänder ut och in på sin andra bevakare som sätter sig på aschlet, Linus vandrar med full kraft åter upp i planen och skjuter ett otagbart skott som går i målvaktens bortre burgaval. 2-0!!! Efter målet springer Linus ut mot klacken och för att omfamnas av de tillresta euforiska bajarna. På grund av drar han på sig ett gult kort.  Men det kan man köpa vid ett sånt här tillfälle. 2-0 målet mot Trollhättan skrivs därmed in i den grönvita historieboken över klassiska Hammarbymål… Namnet var Linus Hallenius!!!

Jag börjar bli smått orolig för Linus framtid. Vad menar jag nu då tänker kanske några av er. Okej, låt mig säga så här; om Linus ”Mr Hat Trick” Hallenius fortsätter att ligga på den här nivån resterande delen av säsongen är jag livrädd för att vi inte kommer att få behålla honom hela säsongen. Linus har gjort 4 mål på tre matcher vilket skvallrar om hur bra han är. Och det kan mycket väl sluta med att han försvinner till proffslivet till sommaren. Känslan som Linus visade upp efter matchen i intervjun med TV4 Sporten när han säger sig vara missnöjd med sin insats eftersom han inte gör flera mål på sina chanser visar på den killerinstinkt som kan bära honom riktigt långt. Låt oss hoppas att Linus blir vår frälsare under hela 2010 och att han blir anfallaren som förde oss tillbaka till i Allsvenskan. Han är på god väg, hatten av för kung Hallenius!

PLUS

• Linus Hallenius!!! En lirare och dribbler av stora mått.
• Hammarby tar sin första seger på bortaplan på över ett år. Inför matchen mot Trollhättan hade vi inte vunnit på bortaplan sedan 11 augusti 2008.
• Rami Shaabans andra halvlek såg riktigt bra ut.
• Vladica Zlojutros underbara nickmål efter ett snyggt inlägg från högerkanten av Petter Furuseth.

MINUS

• Edsbergs helkassa plan gjorde att det var svårt att få till ett bra spel.
• Mittfältet var i den här matchen utgjorde vår svaga länk. Mycket tackvare spelare som Andreas Dahl, som gjorde en dålig match, dennes frisparkar och inlägg var under all kritik i går. Sebastian Bojassén gjorde en sämre match vid en jämförelse med föregående match mot Sundsvall och hade inte samma fina passningsspel i den här matchen som fallet var mot Sundsvall. När två av våra mittfältare inte spelar bättre än vad fallet var i går så fungerar inte spelet något vidare på mitten. Skärpning på mitten krävs om det ska bli seger på lördag mot IFK Norrköping.

SAMMANFATTNING

En godkänd insats av Hammarby. Däremot har vi svårt att få till ett bra spel under längre perioder, speciellt mittfältsspelet var svagt i går. Men vi gör två riktiga klassmål och har bud på flera mål. Försvaret gör en bättre insats än i tidigare matcher. Hammarby visar upp ett anfallsspel som lovar gott inför fortsättningen. Nu är vi med på allvar och med en seger över ”Peking” nu på lördag tar vi ett ordentligt tag om toppstriden!

Hammarbyattack, attack, attack å Hammarbyattack!!!

Att vårt spel inte har sett helt smärtfritt ut inledningsvis är ingen överdrift. Många av oss hade säkert förväntat sig att få se ett helt annat Hammarbyspel efter den fina försäsongen. De uppenbara problemen i vårt spel, främst defensivt, har lett till att alltfler supportrar och fotbollsnördar med ett glödande Bajenhjärta har börjat leka hobbytränare i diverse Bajen-forum på nätet. Okej, jag skall inte vara sämre. Jag har också dragits med i trenden som innebär att leka tränare och förståsigpåare på högsta amatörnivå.

Truppen mot FC Trollhättan presenterades tidigare i dag och bjöd på en smärre överraskning i form av att Monday James inte ingår i truppen. Den officiella förklaringen till att Monday saknas sägs vara en ömmande fot. Nåväl, hur som helst är truppen i övrigt ut skadefri (med undantag för Totte Gerrbrand, Robin Wikman och som sagt vad Monday James.) Åter tillbaka till hobbytränarprojektet. Trollhättan har inlett på ett ytterst trevande sätt och har vare sig lyckats göra mål men samtidigt har man inte heller släppt in något mål. Det tyder på att Trollhättan är ett ytterst defensivt präglat lag som inte klarar av att göra mål men möjligen har ett bra försvar. Mot denna bakgrund tror jag därför på att Hammarby bör satsa på ett offensivt präglat mittfällt och anfalla mycket.

Problemet med Hammarby har av tradition varit att vi haft extremt svårt för att föra spelet mot sämre motståndare. Ännu en gång blev detta uppenbarat i matchen mot Värmdö IF i Svenska cupen. Men Hammarby bör kunna föra spelet i matchen mot Trollhättan om vi på allvar ska vara med och slåss om seriesegern i den här serien. Det återstår att se om våra killar av årgång 2010 klarar av att föra spelet i 90 minuter. Mot Ängelholm klarade man det definitivt inte av att föra spelat (åtminstone inte under den sista kvarten av matchen). Det återstår att se hur det blir mot Trollhättan i morgon kväll.

MÅLVAKT

Rami Shaaban. Rami har inte inlett den här säsongen helt övertygande och det börjar bli hög tid för honom att visa sin klass nu. Den livsfarliga utsparken på övertid mot Sundsvall var en ren katastrof som sånär hade kostat oss segern. Det är inte alltför ofta mab ser en sådan utspark av en lika rutinerad keeper som Rami. Skärpning Rami!

BACKAR

Försvaret detta ständiga problem i årets Hammarby. Mot Sundsvall såg Försvaret bitvis skakigt ut. men var ändå bättre än tidigare. Det fanns en defensivspelare högre upp i planen som utgjorde en friskt fläkt i vårt defensiva närkampspel man mot man: Sebastian Bojassén! Bojassén skall självklart spela från start (ja, jag vet att Bojassén tillhör vår defensiva kraft på mittfältet.) Som vänsterback hade jag önskat se Mauro Saez Jarpa eftersom han fick rött kort i matchen mot Sundsvall måste vi finna en annan lösning där. Jag anser att det kan vara läge att plocka in José Monterio som vänsterback. I mitten till höger om Monterio vill jag se Filip Bergman. David Johansson revancherade sig mot Sundsvall efter sin minst sagt svaga insats i bortpremiären mot Ängelholm. Ihop med dessa tre grönvita försvarare tror jag på Isak Dahlin och hoppas att han får starta.

MITTFÄLTARE

Sebastian Bojassén är redan nämnd. Då återstår ytterligare tre man på vårt mittfällt. Många tjatar på att Simon Helg och Petter Furuseth måste in från start och det har jag hävdat hela säsongen. Om dessa spelare får börja på bänken igen då känns det verkligen som att någon snarast behöver luska lite i hur det kommer sig att Borgqvist/Blomqvist (”Borken” och ”Blomman”) envisas med att ha dessa mittfältsklippor på bänken. Det är en gåta som jag inte fattar hur det hänger ihop. Högst besynnerligt minst sagt! Slutligen bör Fredrik Söderström få chansen i ett offensivt präglat mittfällt. Andreas Dahl anser jag vara för defensivt präglad för att kunna delta i ett offensivt präglat mittfältsspel.

ANFALL

Jag räknar iskallt med att Linus ”Mr Hat Trick” Hallenius hänger ett par baljor i morgon också. Linus är den givna spelaren längst fram. Den stora frågan i vårt anfall handlar mer om vem som ska bilda anfallspar ihop med Linus mot Trollhättan? Inför matchen mot Sundsvall förespråkade jag varmt Freddy Söderberg. Den här gången hoppas jag verkligen att ”Borken” och ”Blomman” inser vad 11 479 på Söderstadion såg. Nämligen att Sebastian Castro-Tello just nu inte är i slag och inte bidrar med speciellt mycket framåt. Valet står (liksom fallet även var inför Sundsvall senast) mellan Freddy Söderberg och Tobias Holmqvist. Jag håller fast vid att jag tror på Freddy. Freddy har i sina bästa stunder ett passningsspel som mycket väl skulle harmonisera väl ihop med Linus skarpa målsinne och djupledslöpningar.

Det här är min startelva mot FC Trollhättan.

Linus Hallenius – Freddy Söderberg

Petter Furuseth – Sebastian Bojassén – Fredrik Söderström – Simon Helg

José Monterio – Isak Dahlin – Filip Bergman – David Johansson

Rami Shaaban