.

Vårt ansvar är att stötta Hammarby, No Matter What!!!

 


De två förlustmatcherna, först mot Brage, och häromdagen mot Öster, är pinsamma förluster  som bägge två har slutat 0-1, 0-1 och visat att våra spelare lider av svår mental blockering hemma på Söderstadion. Möjligtvis kan det vara en följd av det dystra fjolåret. Hur som helst kan vi konstatera att våra killar just nu springer omkring på Söderstadion och ser livrädda ut. De känns som att våra killar går omkring och tänker: ”Hjälp en boll, den måste bort, fort, fort!” På något märkligt vis tycks det som att våra spelare resonerar i förlusttankar redan innan matchen ens har hunnit börja.

 

”Tänk om vi förlorar igen, jag kanske gör bort mig igen inför vår hemmapublik, igen… Nej,  det får bara inte ske, nej bort med bollen, jag vill inte ha den…”. Det här är naturligtvis ett fejkat citat men det skulle lika gärna ha kunnat varit en reell tanke hos en eller flera av våra killar under matchen mot Öster. För alla som har betraktat våra två senaste matcher på Söderstadion är det uppenbart att någonting är allvarligt fel med Hammarby just nu. Okej, vi har en skadelista som skulle kunna få vilken 10 årings önskelista inför Julafton som helst att framstå  som ynklig. Men trots skador på flera av våra nyckelspelare i truppen hävdar jag att det inte ensamt kan förklara att vårt spel just nu känns och ser så krampaktigt, ångestladdat och hispigt ut.

 

Det finns tre huvudorsaker till att våra killar just nu kraftigt underpresterar. Alldeles bortsett från det här med vår massiva skadelista ser jag tre tunga bitar som var och en tveklöst påverkar vårt lag på ett negativt sätt.

 

EKONOMIN

Det är ingen hemlighet att den här säsongen i grund och botten handlar om ekonomisk överlevnad. I drygt åtta månader har olika räddningsprojekt dragits igång av enskilda initiativtagare och grupper för att få in pengar till klubben. Olika räddningsgrupper har lagt ned oändligt mycket tid och energi på att försöka dra in stålar på olika sätt. Många klubbar i Sverige, både inom fotbollen men även inom ishockeyn, och andra sporter (ja handbollen inte minst är ett annat exempel), blöder kraftfullt ekonomiskt. Därav blir det nödvändigt att trupperna bantas. Klubbledningar ser sig tvingade att sälja av sina störtsa stjärnor för att överleva. Det här påverkar naturligtvis kvaliteten på såväl de spelare som blir kvar liksom spelet i sig.

 

I årets Hammarby har vi bara en anfallare värt namnet: Linus Hallenius! När han inte levererar och är småskadad tappar vi allt vad offensivt spel heter. När våra övriga anfallare utöver Linus inte fungerar tillfredställande blir spelet naturligtvis lidande. I år har skillnanden jämfört med det målsnåla fjolåret varit Linus. Linus  har dominerat spelet längst fram och varit fantastisk när det gäller att pytsa. Därför var det i torsdags uppenbart att Linus led av problemet med baksidan av låret och spelade vad jag förmodar småskadad. Vad hade vi då för alternativ till Linus? Tobias Holmqvist. Jo, visst! Jag var som sagt vad inne på anfallare värt namnet. Okej! När Valentino ”Valle” Pidré kom in i andra halvlek såg det lite bättre ut, men inte mycket.

 

För de s.k. ”supportrar” som står och skriker sig hesa med ett dåligt maskerat hat mot våra spelare kan det vara läge att komma in i matchen. Hallå, vi har inga PENGAR!!! Vad ska vi göra? Börja trolla med knäna? Det finns iinte pengar för att kunna köpa in en eller ett par ytterligare klasspelare jämte Linus. Vi får stilla acceptera att det ser ut så här i år! Det krävs trots allt ett gäng sköna tusenlappar för att vi skall kunna knyta till oss ytterligare klasslirare. Nej, vi får snällt plocka spelare från de egna leden underifrån. Men för att få loss lite pengar, om vi nu trots allt skulle leta efter spelare utanför de egna leden, så har jag ett hett tips när det gäller att få fram några kronor till nyförvärv under sommaren: Pengar till spelarköp kan komma in om vi säljer en överbetald spelare i laget. Jag behöver väl knappast precisera hans namn ni vet alla vem jag syftar på här. Med den killen såld skulle vi definitivt kunna fylla upp med ytterligare en bra spelare bredvid Linus.

 

TRÄNAREN

När Michael ”Borken” Borgqvist presenterades som ny tränare efter Tony Gustafsson (ja, jag vet Tom Åhlund låg emellan), så högg det till i mitt bröst. En råtta som tränare för Bajen? Nu är det visserligen inte första gången vi har haft en råtta som huvudtränare. Roffe ”Z:a” Zetterlund gjorde ett kanonbra jobb när han tog upp oss från Division 1 året 1997 och vi var sånär på väg att ta SM-guldet året därpå. Det behöver därför inte nödvändigtvis vara fel med en tränare som står upp för en av våra antagonistklubbar. Men det känns alltid lika jobbigt att låta en tränare som öppet håller på en annan stockholmsklubb kontrollera vårt A-lag. "Borken" har en bakgrund som just nu inte gör honom alltför populär i våra led vilket jag har full förståelse för. Och han har sannerligen gjort en hel del märkliga uttalanden inte minst efter matchen mot Öster. Dessutom ligger "Borkens" bristande förståelse för Simon Helgs betydelse i laget honom i fatet. Att han dessutom envisas med Andreas Dahl gör att han börjar bli alltmer ifrågasatt. Det allvarligaste är dock inte de märkliga laguttagningarna, och de minst sagt konstiga uttalandena, nej, det allvarliga är att han inte har lyckats prägla ”sitt” Hammarby. Det syns helt enkelt inte att vi har en ny tränare i år. Och det är allvarligt!

 

Efter ett antal matcher brukar man normalt sett kunna skönja en viss förändring av spelupplägg och taktik. Men en tydlig spelidé är något som hitintills har lyst med sin totala frånvaro i våra matcher. Är det möjligen brist på kompetens hos "Borken" som framträder här? Jag tror det!

 

I matchen mot Öster tyckte jag mig ana ett spel som påminde något om guldåret 2001. Det var ”försök” till snabba spelvändningar och långa bollar in i boxen där Linus fanns. Nu gick det kanske inte helt lysande den här gången. Och det kanske var en synvilla, eller en ren tillfällighet, att spelet påminde om 2001? Ja, fast bra mycket sämre då. Eller var det så att ”Borken” på grund av alla skador i truppen tvingades utnyttja det här spelet? Hur som helst kanske nyckeln till ett mer vägvinnande spel ligger just här: Att satsa allting på Linus eftersom han är vår enda anfallare!

 

SÖDERSTADION

Som supporter kräver vi att varje ”gubbe” gör sitt jobb; tar löpningar, klarar av att hålla i bollen och slår en och annan godkänd passning. Det är VÅRA krav på spelarna. Vad har vi då för krav på oss själva och framför allt: Vad kan våra spelare ställa för krav på OSS supportar? Ja, det minsta våra spelare kan kräva är väl att vi inte skäller ut dem efter noter. Varje spelare är unik med sin egen personlighet och individuella mentala styrka. Och det är naturligtvis helt olika hur spelare hanterar en utskällning från en s.k. ”supporter” på läktaren som kallar honom för ”Din jävla hora”, ”men för fan rör på dig din jävel”, ”kom igen nu din jävla sopa” osv. Jag älskar liknelser och låt mig därför plocka fram en här:

 

Låt oss säga att du upplever stora problem med matematik och att du har kör fast på procenträkning. Hur du än försöker få till det så går det bara inte, det vill sig inte. Du vrider och vänder på det men kommer inte på hur du skall räkna ut procent. Plöstligt kommer din lärare fram till dig och ställer sig bredvid dig. Han sneglar ned på dina tafatta försök i matteboken. Plötsligt börjar läraren fälla nedsättande kommentarer om dig: ”Alltså du är ju helt jävla slut”, ”Vad fan är dina problem…” och ”Kom igen nu din jävla nolla, bättre kan du…” Det säger sig självt att antingen skulle du börja darra av obehag och det skulle bli ännu värre att komma fram till hur man räknar procent. Eller alternativt skulle du ta matteboken och skicka in den i väggen och demonstrativt ställa dig upp lämna klassrummet.

 

För en människa som har det minsta lilla hum om psykologi och den mänskliga naturen är det uppenbart att det hade varit smartare för läraren att komma med uppmuntrande och stödjande kommentarer som: ”Jag tror på dig, det här fixar du”, ”Kom igen nu, du klarar det här” och ”Jag vet att du fixar det här”. Vi som sitter på läktaren har ett enormt ansvar när det gäller att stötta våra spelare på rätt sätt när de underpresterar. Att skälla ut en spelare gör att han riskerar att komma helt ur balans och rent av blir än mer osäker i sitt uppträdande på plan. Det är definitivt inte att ta sitt ansvar som supporter.

 

Det är inte värdigt en bajare att spy galla över våra spelare, alldeles oavsett hur spelet ser ut.

 

Vi stöttar inte våra killar genom att tala om för dem hur jävla värdelösa de är när de underpresterar. Våra spelare är garanterat högst medvetna om detta själva. Det känner själva att de underpresterar och vi hjälper dem inte ur det svarta håll de för tillfället befinner sig i genom att skrika glåpord åt dom. Våra killar riskerar bara att hamna än mer ur balans, vilket var extremt tydligt i den andra halvleken mot Öster. En del spelare började uppträdda tjurigt och började nästintill slåss med motspelarna i slutet av matchen. Det syntes att våra spelare mådde riktigt, riktigt dåligt. Är det på det sättet vi skall stötta våra killar? Att få dem ur balans? Svar: NEJ!!!

 

Det är vårt förbannande ansvar att alltid ge laget vårt helhjärtade stöd, alldeles oavsett hur spelet ser ut... No Matter What!!! I medgång och motgång skall vi alltid finnas på läktaren för att visa våra killar att vi tror på dem! Det måste vi göra! Om enskilda individer fortsätter att spy galla över våra egna spelare kommer vi garanterat att tappa fler poäng och åka på fler pinsamma förluster på Söderstadion. I matchen mot Öster stod inte publiken upp på ett sätt som man kan förvänta sig på Söderstadion (och då talar jag inte om klacken…)

 

Det är dags för varje bajare att titta sig själv i spegeln och ställa sig frågan vad han eller hon egentligen vill få ut av sitt supporterskap? Ett tillfälle att få ut sina aggressioner för problem i privatlivet och därigenom svårt egoistiskt visa upp sig inför tusentals människor? Eller vill du ta ditt ansvar som supporter och stötta våra killar i såväl medgång som motgång?

 

Är du beredd att ta ditt ansvar som supporter och stötta Hammarby… No Matter What?


2010-05-15 @ 10:37:38 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()



Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback