.

Det är inte svårt att konstatera att våra spelare fortfarande tycks lida svårt mentalt av den förlusttrend som avslutade fjolårssäsongen i Allsvenskan. Att konstatera att så är fallet kräver ingen stor fotbollsexpert eller någon utbildad psykolog. Det var alltför uppenbart för alla som såg eländet i andra halvlek då Hammarby totalt viker  ned sig efter att Ängelholm har fått kvittera till 2-2. Inställning hos våra spelare i andra halvlek var något av det mest intetsägande och likgiltiga som skådats av ett Hammarby på en fotbollsplan.  Det syntes inte minsta glädje i spelet utan endast ett krampaktigt nervöst uppträdande. Spelarna saknade riktigt krigarhjärta och såg orkeslösa,  på gränsen till menlösa ut. Spelarna uppträdde håglöst och den kollektiva totala genomklappningen de sista 20 minuterna  av matchen är en allvarlig varningssignal inför fortsättning.

Första halvlek inleddes på ett något trevande sätt från bägge lagen. Men allt eftersom arbetar sig Hammarby sakta in i matchen och från cirka 10 minuter in i matchen tar Hammarby över spelet alltmer och dominerar fram till Linus Hallenius mycket snyggt och helt rättvist gör 1-0 till Hammarby. Senare i halvleken i 25:e matchminuten erövrar Sebastian Castro-Tello bollen på mitten och tar sig snabbt fram på Ängelholms planhalva och kommer ensam med målvakten i stället före att skjuta bollen på mål försöker Catsro-Tello finta bort målvakten med resultatet att bollen tar på Ängelholms målvakt. 2-0 till Hammarby där och matchen hade fått en helt annan prägel. I  stället för 2-0 till Hammarby gör Ängelholm i anfallet efter Castro-Tellos sumpade målchans mål, eller snarare är det David Johansson som nickar bollen i eget mål. Självmål! I det ögonblicket förändras Hammarbys spel som blir avvaktande. Fram till Davids självmål hade vårt spel trot allt sett godkänt ut.

Den andra halvleken skall vi kanske tala tyst om. Hammarby rasar ihop fullständigt mot slutet av matchen och spelarna ser mer än lovligt skärrade ut. Hjärnspöken från fjolåret påminner spelarna om deras sårbarhet. En klok man sade en gång ”vägen till framgång handlar om att våga förlora”. Det är något som våra spelare kollektivt sett, gruppen Hammarbys A-lag, inte vågar. Förlora! Just därför gör man det. För Hammarby som kollektivtl är livrädda för att förlora. Därför tar man inte striden i kampen man mot man, utan rädslan att förlora är större än modet att våga stå upp och ta striden i närkamperna. Hammarby visade i går upp en ängslighet och avsaknad av "fighting spirit" man saknar helt enkelt den riktiga spelglädjen. Hammarby vågade inte ta risken att satsa  på att vinna med risk för att förlora och därför förlorar man. Att sedan Borgqvist/Blomqvist inte spelar med Petter Furuseth och Simon Helg från start är snudd på tjänstefel. Avsaknaden av Petter Furuseth och Simon Helg är däremot inte avgörande för att vi förlorar den här matchen. Nej, anledningen till att vi låter matchen glida oss ur händerna handlar framför allt om våra spelares mentala inställning. Jag tror det handlar om hjärnspöken från fjolåret som ligger kvar och spökar i huvudet på flera av våra spelare. Jag tror att våra spelare skulle må gott av enskilda och individuella samtal med en mental coach för att våga spela ut.

Efter genrepet på Söderstadion mot Mariehamn var jag tydlig i min matchanalys när jag ifrågasatte vilken klass vårt försvarsspel håller mot bättre motstånd. I går fick vi svaret och det var ett mycket obehagligt besked vi fick. Våra försvarsspelare såg många gånger vilsna ut och blev vid Ängelholms 2-2 mål extremt stillastående och passivt. David Johanssons självmål i första halvlek var en rejäl blunder och David visar matchen igenom ett spel som känns mycket osäkert. David Johansson måste tillskrivas två av Ängelholms mål på sitt konto. Därför bör han bänkas mot Sundsvall nästa vecka för vi måste snabbt återfå tryggheten längst bak. Det är helt nödvändigt att vår backlinje i matchen mot Sundsvall komponeras på ett radikalt annorlunda sätt. Med skadan på ”Totte” måste Borgqvist/Blomqvist erbjuda Monday James plats i startelvan. Filip Bergman måste ingå i startelvan mot Sundsvall men eventuellt flyttas ut på kanten.

När det gäller Rami Shaaban visade han sig osäker vid ett par tillfällen och vid Ängelholms 2-2 mål passerar bollen pinsamt mellan benen. Ett mål som föregås av ett katastrofalt och passivt försvarsspel och ett minst sagt miserabelt ingripande av Rami Shaaban.

Linus Hallenius går från klarhet till klarhet. Linus spelade briljant matchen igenom och gör två vackra mål varav det andra målet är ett riktigt klassmål där Linus bryter sig fram i Ängelholm försvaret och på egen hand hårt trängd får i väg ett hårt skott utom räckhåll för Daniel Andersson. Ett fantastiskt mål som visar att Linus har ett enormt självförtroende just nu som visar sig i att han ständigt utmanar motståndarna, sticker in bollar till sina medspelare och på egen hand skapar målchans efter målchans. Och så länge Sebastian Castro-Tello var kvar på plan såg vårt anfallsspel vägvinnande och stabilt ut. Vid några tillfällen i andra halvlek blev det panikbollar på Linus, ett ”långa-bollar-på-Bengt” spel som knappast kan ha gjort någon lycklig. I första halvlek när Hammarby försökte spela ut med ett fint kortpassningsspel såg det glimtvis riktigt bra ut. Mer sånt spel så och vi kommer gå vägvinnande ur matcherna med full poängskörd.

---

Hammarbys mål
0-1 Linus Hallenius: 16:e minuten
1-2 Linus Hallenius: 52:a minuten

Ängelholms mål
1-1 Självmål: 27:e minuten
2-2 Patrik Larsson: 77:e minuten
3-2 David Bennhage: 82:e minuten

Publik
3013